>>
Tillgången till budget- och skuldrådgivning varierar mycket i landets kommuner. På många håll är behovet betydligt större än tillgången vilket leder till långa väntetider och att rådgivningen inte är likvärdig. Det visar en kartläggning som Konsumentverket har gjort.
Det övergripande målet för kommunernas budget- och skuldrådgivning är att genom ekonomisk rådgivning bidra till att förebygga skuldproblem och hjälpa skuldsatta personer att finna en lösning på sin situation. För att kommunen ska kunna bidra till det behöver det finnas tillräcklig kapacitet i verksamheten. Kapaciteten behöver därför anpassas till antalet invånare i kommunen som har behov av stöd.
Av betydelse är då bland annat hur många i kommunen som har skulder hos Kronofogden, nivå på arbetslöshet, inkomstnivåer och behov av ekonomiskt bistånd.
Vid årsskiftet 2018/2019 hade fyra procent av landets vuxna invånare skulder hos Kronofogden. Årets kartläggning visar att de avsatta resurserna för budget- och skuldrådgivningen inte tycks vara anpassade efter antalet skuldsatta hos Kronofogden. Kommuner med låg andel skuldsatta erbjuder generellt mer tid för budget- och skuldrådgivning, jämfört med kommuner med hög andel skuldsatta.
Konsumentverket rekommenderar att ingen ska behöva vänta längre än fyra veckor för ett första besök hos rådgivningen. Det är 58 av landets kommuner som har längre väntetid än så och i var tredje kommun har väntetiden ökat. Den genomsnittliga väntetiden till ett förstabesök är knappt fyra veckor. I en kommun får de skuldsatta vänta så länge som 40 veckor.
Budget- och skuldrådgivarna har en viktig roll i skuldsaneringsprocessen, och erbjuder exempelvis hjälp med ansökningar, omprövningar och överklaganden. Dessutom ska de ha en aktiv kontakt med den rådsökande under hela skuldsaneringsprocessen. Kartläggningen visar att det är drygt 20 procent av kommunerna som inte stödjer den rådsökande under skuldsaneringen.
Om du vill läsa hela rapporten så kan du ladda ner den som pdf här.
.
