Men måltiden ger oss också ett nödvändigt tillfälle till samtal och diskussion – ett tillfälle att utveckla demokratisk kompetens.
Jag har en idé kring maten som jag grunnat på länge – en företeelse som i sin enkelhet kan leda till en revolution. Att lägga fokus på en ritual som ger många av oss trygghet, näring och gemenskap och som för oss samman med marken där maten odlas. Det är måltiden jag talar om. Om maten köps färdiglagad eller lagas från grunden spelar ingen roll – alla gör det som passar dem bäst.
Varför är då måltiden så viktig?
Låt oss reda ut några begrepp. Alla kan bidra och det behöver inte bli inte dyrt heller, kanske blir det tvärtom billigare. För det första så står maten vi äter för en tredjedel av klimatutsläppen, och är en av de största orsakerna till förlust av djur och natur. Idag är det få i vårt avlånga land som vet hur människor som producerar maten vi äter har det. Och få vet hur djuren har det i produktionsanläggningarna, exempelvis hur många kycklingar som trängs på en liten yta.
Dessutom vet vi för lite om hur de matval vi gör påverkar landskapet och klimatet. Tiden vi lever i innebär för många en jakt på billiga produkter, ökad industrialisering och anonym snabbmat, där vi inte ens vet vilket land maten kommer ifrån. Men att äta är nödvändigt och därför är det i måltiderna vi måste hitta lösningarna.
Så vad finns det för möjligheter i en vanlig måltid? Det handlar om enkel, närande mat som är tillagad med omsorg. Att laga mat med schyssta råvaror kan vara en glädjekälla i vardagen, när tid finns. Det gröna får spela huvudrollen och kanske nyttjar du det som redan finns i kylskåp eller frys. Ingen mat slängs. Genom att laga mat utifrån vad du redan har hemma sparar du pengar och minskar matsvinnet.
För det andra är måltiden väldigt viktig som samlingspunkt. Hur många bra idéer har inte kläckts runt ett matbord? När människor äter och pratar runt matbordet svingar sig änglar i köket. I Brasilien finns det nationella kostråd som pratar om just detta – att äta måltider tillsammans är viktigt. I dagens snabba informationssamhälle behöver vi hjälp att förstå, diskutera och analysera mycket av det som flödar på nätet och vi behöver utveckla demokratisk kompetens. Detta är extra viktigt för unga som växer upp med sociala medier.
Samtalets roll för en bättre värld kan inte underskattas och måltidens givna roll är att vara en mötesplats och samlingspunkt. Det är ju då vi blir bekanta med matritualerna och får tidiga, viktiga minnen och känslor av samhörighet.
För det tredje är maten faktiskt producerad i ett landskap och när vi äter en måltid så blir det effekter i naturen. Med våra matval kan vi hålla jordbrukslandskapet i Sverige levande och minimera vår klimatpåverkan. De gånger vi äter kött bör vi välja naturbeteskött, för det gör att vi i Sverige får ängar och hagar fulla av insekter, blommor och fåglar. Om vi istället väljer att äta vanlig kyckling så leder det till storskaliga fält med soja, kanske från länder där värdefulla skogar och marker omvandlas till fält med soja ända till horisonten. Det är förödande för såväl klimatet som naturen.
Om vi väljer mer vego på tallriken minskar behovet av foder till djuren och marken kan användas till att producera mer ekologiskt och lågintensivt.
Våra måltider kan inte frikopplas från marken och till slut ska även näringsämnena tillbaka till åkermarken i ett slutet kretslopp. Men vi börjar med att prata om måltiden. Alla kan faktiskt bidra, och det behöver inte vara krångligt eller dyrt. Låt oss börja med en måltid i taget och låt oss föra ett samtal över maten!
•
Extern skribent: Anna Richert, senior matexpert WWF | 2024-05-13
