| INSÄNDARE – Efterlysning | >>
OCD (tvångssyndrom) är den tredje största psykiatriska diagnosen och samtidigt en av de mest okända och ignorerade. Aktuell forskning vid Karolinska Institutet visar att OCD, särskilt när den börjar i tidig ålder, har en genomgripande och djupgående koppling till nedsatt prestation på alla utbildningsnivåer. Nu har vi något vi vill dela med dig som läser UM Luthagsnytt.
OCD-föreningen i Uppsala län har fått medel från Postkodstiftelsen för ett pilotprojekt fram till 30 augusti, 2019. Vi skall förbereda en massiv insats för att öka kunskapen om OCD i skolan. Detta skall vi nå genom att:
• Ta fram utbildningsmaterial riktat till skolpersonal, dvs korta filmer, texter med fakta-underlag, diskussionsunderlag etc.
• Ta fram introducerande material som ökar intresse och kunskapen om OCD och elevernas situation och hur de påverkas av sitt funktionshinder och som även ger aha-upplevelser för professionella inom skolan.
• Snarast möjligt hitta personer med egen erfarenhet till en nationell referensgrupp som bör komma igång under det första kvartalet 2019. Vi vill i första hand få kontakt med personer med egen erfarenhet och idéer om hur elever med ocd skall upptäckas och få en korrekt diagnos och behandling så fort som möjligt. Här vänder vi oss till medlemmar och läsare av vår medlemstidning Nytt om OCD och ber om din hjälp.
_______
Barn med OCD har 57 procent lägre sannolikhet att avsluta gymnasieskolan, 28 procent lägre sannolikhet att gå vidare till universitetet och 41 procent lägre sannolikhet att avsluta universitets examen.
För personer i ålder 16-64 år har man vidare funnit att risken för självmord är tio gånger större för personer med OCD än normalbefolkningen:
• 72 procent högre långtidsarbetslöshet i OCD gruppen än i kontrollgruppen
• 3 gånger mer sannolikhet för långtidssjukskrivning
• 16 gånger större sannolikhet för sjukpensionering.
Sådana fakta är alarmerande och vårt självklara mål måste vara att
öka kunskapen om OCD i samhället och i skolan, initiera tidig upptäckt och behandling. Enligt resultat från Norge kan så många som 80 procent av elever med tvångssyndrom få korrekt diagnos och ca 80 procent av dessa kan få en väl fungerande skolgång.
_______
Vad kostar det samhället med en person som aldrig kommer ut i arbetslivet? Svar: Ca. 15 miljoner kronor.
Vad kostar det samhället att upptäcka och behandla en elev med OCD. Mycket positiva resultat finns som visar att redan 14 KBT-behandlingar kan räcka för att eleven inte skall påverkas negativt av sin OCD. Kostnaden för detta torde vara ca 15 tusen kronor per elev.
Med OCD avser vi i detta projekt såväl ”traditionell OCD” (tvättvång, kontrolltvång etc.) som trichotillomani, dermatillomani, samlartvång och dysmorfofobi (upplevd fulhet). Medan ca. 2,3 procent av befolkningen har traditionell OCD så är den sammantagna prevalensen/ förekomsten av dessa tillstånd ca 5 procent – d.v.s. i snitt en elev per klass.
Målet är att resultatet av förstudien skall kunna ligga till grund för ett stort nationellt projekt som kan komma att gå ut till i princip alla skolor, all skolpersonal etc. med information, kunskap, erbjudanden etc.
Vi siktar på att ca 80 procent av elever med OCD skall upptäckas i skolan (i första hand högstadiet och gymnasiet).
De skall erbjudas KBT-behandling och av dessa antas ca 80 procent bli hjälpta så att de klarar studierna i enlighet med sin förmåga. Dessa ska förhoppningsvis gå vidare till högre studier eller komma i vanligt lönearbete.
_______
Kan vi nå detta mål så kommer det att få en oerhörd betydelse för eleverna och deras skolresultat, välbefinnande och hela framtid. Det är självklart att det vore en nationalekonomisk storvinst om vi lyckas med detta projekt.
Det är uppenbart att e-metoder blir avgörande för framgången, d.v.s. att erbjuda skolpersonal e-lärande, erbjuda elever med diagnostiserad OCD internetbehandling och erfarenhetsutbyte via säkert socialt medium (OCDnet) etc.
_______
Vi har bl.a. idén att bland personer med diagnosen OCD, deras anhöriga, samt skolpersonal (med egen erfarenhet av OCD) och med stöd av professionen hitta och tydliggöra ett antal markörer (beteenden m.m. hos elever med OCD) som ofta kan observeras av övriga i skolan och av anhöriga. Ofta är det dessa beteenden som misstolkas p.g.a. okunskap hos till exempel skolpersonalen och att eleven med OCD gör allt för att dölja beteenden de har och om möjligt presentera vilseledande förklaringar. Denna traditionella situation har lett till att endast en bråkdel av eleverna med OCD får en korrekt diagnos och ändamålsenligt bemötande och den stora merparten presterar långt under sin egentliga förmåga.
Det vi akut önskar är förslag från dig som läsare av denna inbjudan att bidra med exempel på markörer/ beteenden som är typiska för elever med OCD. Vidare hoppas vi kunna få råd från skolpersonal (t.ex. speciallärare) som redan känner till en hel del om OCD. Det kan till exempel handla om att en anhörig bidrar med råd till andra som verkar inom skolan. I en senare fas söker vi naturligtvis entusiastiska medarbetare i hela landet för att erbjuda alla skolor i landet denna kunskap. <<
Besök också gärna OCD-förbundets webbsida!
Signerat,
Lena Nilsson, ordförande och Bengt Olsen, projektledare i OCD-förbundet Uppsala Län
_________________________________________
Referenser: JAMA Psychiatry Published online November 15, 2017: Association of Obsessive-Compulsive Disorder with Objective Indicators of Educational Attainment. Inna Feldman, PhD; Eva Hesselmark, BSc; Eva Serlachius, MD, PhD; Luisa Lázaro,MD, PhD; Christian Rück, MD, PhD; Ralf Kuja-Halkola, PhD; Brian M. D’Onofrio, PhD; Henrik Larsson, PhD; David Mataix-Cols, PhD. A Nationwide Register-Based Sibling Control Study. Ana Pérez-Vigil, MD; Lorena Fernández de la Cruz, PhD; Gustaf Brander, MSc; Kayoko Isomura, MD, PhD; Andreas Jangmo, MSc;
