Ett stort antal vetenskapliga studier och artiklar har bearbetats och ligger till grund för rapporten.

– Det nya i den här rapporten är att vi på ett lättillgängligt sätt sammanfattat kunskapsläget när det gäller att beräkna miljöpåverkan från olika koster. Vi beskriver också resultaten från en ny studie där vi ger rekommendationer kring vilka indikatorer som kan användas för att på ett heltäckande sätt beskriva miljöpåverkan från olika kostmönster, säger Ylva Ran, postdoktor vid SLU.

Miljöpåverkan av olika livsmedel

Rapporten redogör för begreppet ”en hållbar kost” och fokuserar sedan på hur miljöpåverkan från maten kan uppskattas och kommuniceras. Rapporten innehåller också en översikt över miljöpåverkan från olika livsmedelsgrupper och en litteraturöversikt vad gäller miljöpåverkan från den svenska kosten. I genomgången konstateras att den genomsnittliga svenska kosten är förknippad med växthusgasutsläpp på cirka två ton CO₂e per person och år, och även stor miljöpåverkan även på andra områden. Rapporten lyfter även fram möjliga åtgärder för att den svenska kosten ska bli mer miljömässigt hållbar.

– Vår sammanställning visar att flera olika åtgärder behövs för att klimat- och hållbarhetsmål ska nås. Åtgärder behöver fokuseras på att förbättra produktionen, ändra kosten och minska svinnet. säger Emma Moberg, forskare på IVL.

Ny databas och webbverktyg för hållbar mat lanseras

Tillsammans med rapporten släpps även ett webbaserat verktyg där jämförelser mellan olika livsmedels och kostmönsters hållbarhet kan göras. För tio år sedan (2014) publicerades den senaste så kallade Mat-klimat-listan, med en enkel sammanställning av klimatavtryck för olika livsmedelsgrupper. Den nya databasen och webbverktyget är uppföljaren, som nu breddats till att även omfatta data även för annan miljöpåverkan. Databasen innehåller data för ett stort antal jordbruksråvaror och livsmedel på marknaden i åtta EU-länder och har utvecklats inom ramen för EU-projektet Plane’eat. Exempel på indikatorer som ingår i verktyget är utsläpp av växthusgaser, förlust av biologisk mångfald från markanvändning, användning av bekämpningsmedel samt indikatorer för djurvälfärd och användning av antibiotika. 

– Det här är ett verktyg för framför allt forskare och andra som beräknar miljöpåverkan från olika koster. Men alla som är intresserade av matens miljöpåverkan kan ha nytta av verktyget. Det är en första version vi släpper nu och vi hoppas kunna både uppdatera dataunderlaget kontinuerligt och göra verktyget mer användarvänligt, berättar Elin Röös vid SLU, som forskar om matens miljö- och klimatpåverkan.