MILJÖ | Nu ska alla Sveriges kommuner rapportera in notan för skräpet

Senast den 31 mars ska alla Sveriges kommuner för andra gången rapportera in sina kostnader för att hantera nedskräpningen. Detta sen en ny princip om att ”förorenaren betalar” trädde i kraft förra året.

Nu ska de som producerar vissa engångsplastprodukter stå för en del av skräpnotan.

227 av Sveriges 290 kommuner rapporterade tillsammans in 430 miljoner kronor i kostnader för nedskräpningen förra året. Kommunerna kommer från och med i år att få ersättning för en del av sina städkostnader. Det är producenter av vissa engångsplastprodukter som kommer att stå för den kostnaden. Producenterna av vanliga engångsplastföremål som fimpar får betala mer, och det skräp som är mindre vanligt kommer generera en mindre kostnad för producenten.

Kostnaden är underskattad

Men variationen i de svar som kom in förra året indikerar att kostnadsberäkningarna inte är heltäckande eller enhetliga. Några kommuner rapporterade in noll kronor i kostnad för att ta hand om skräpet. 

– Vi tror att en mer korrekt beräkning av kostnaderna för att städa skulle visa en betydligt högre nota för skräpet än vad som kom fram förra året. Förhoppningsvis blir systemet mer stabilt över tid och därmed mer korrekt, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.  

Inom bara några dagar är det dags för kommunerna att återigen rapportera in till Naturvårdsverket och de kan då inkludera kostnader för exempelvis uppstädning, transport och behandling av det avfall som städats upp, administrationskostnader och informationsspridning. Om uppgifterna inte rapporterats in kan Naturvårdsverket komma att förelägga kommunen med vite.

Pengarna hade kunnat användas till annat 

Många är nog överens om att dyra kostnader för att ta hand om skräp är en tråkig utgift och anser att pengarna hade kunnat användas till bättre saker. Den kostnad som rapporteras in är enbart för att ta hand om skräp som hamnat fel, inte för att exempelvis tömma papperskorgar. 

– Det betyder att om ingen hade skräpat ner skulle vi spara minst 430 miljoner kronor årligen, säger Johanna Ragnartz.  

430 miljoner kronor skulle exempelvis räcka till att betala årslöner för över 1000 förskolelärare eller brandmän, eller nästan 1400 vårdbiträden.*

 

*baserat på Statistikmyndigheten SCB:s genomsnittliga månadslön för respektive yrkesgrupp.

Extern skribent: Håll Sverige Rent

 

 

Fler nyheter

KROPP & HÄLSA
Psykisk ohälsa i skolan störst bland tjejer

KROPP & HÄLSA
Svenska solskyddsprodukter håller måttet mest

F&V
Fler grödor i växtföljden kan ge större skördar i ett förändrat klimat

UPPSALA
Kommunens befolkningsprognos 2024–2050

TIPS & RÅD
Våren är här – så gör du om du hittar en djurunge

F&V
Nya mekanismer bakom antibiotikaresistens