Växtföljd är ett slags schema för vad som odlas på en åker över tid. I Sverige, liksom i många andra delar av världen, blir växtföljderna allt kortare och domineras i allt högre grad av spannmål. Spannmål växer bra i tempererat klimat, är lätta att lagra och transportera och har breda marknader.

Samtidigt innebär ensidiga och korta växtföljder flera nackdelar, såsom ökat beroende av mineralgödsel och bekämpningsmedel samt större sårbarhet för klimatförändringar, i synnerhet extremväder.
(Läs/jämför: monokultur, red.)

Slår hål på argument

Frågan är också om ett sådant system verkligen ger mer mat än odlingssystem där också andra typer av grödor ingår.

– Ett typiskt argument mot varierade växtföljder är att tillgången på mat minskar om man byter ut väldigt produktiva, kaloririka spannmålsgrödor mot andra grödor. Nu har vi sett att det argumentet inte håller, förklarar Giulia Vico vid Sveriges lantbruksuniversitet, huvudförfattare till studien som nyligen publicerats i Nature Food.

Tillsammans med kollegor i Europa och Nordamerika visar SLU-forskarna att växtföljder med spannmål i kombination med två andra grödtyper kan ge mer kalorier, protein och fett, och i vissa fall även mer kolhydrater, jämfört med kontinuerlig spannmålsodling. De andra grödtyperna var – baljväxter, vall (till exempel gräs och klöver för djurfoder) samt oljegrödor och rotgrödor (till exempel potatis eller sockerbetor).

Resultatet gäller när fodergrödorna används för mjölkproduktion. När fodret i stället används för köttproduktion eller bioenergi uteblir fördelarna, vilket visar att dessa användningsområden är mindre effektiva sätt att producera mat.

Bättre näringssammansättning

De mer mångsidiga växtföljderna ger också en näringssammansättning som bättre överensstämmer med dagens kostråd, jämfört med den stora andel kolhydrater som spannmålsdominerade system producerar.

Forskarna har analyserat data från 16 långliggande fältförsök i Europa – från norra Sverige till Italien.

– Försöken har pågått i årtionden, vissa ända sedan slutet av 1950-talet. Det gjorde det möjligt för oss att undersöka långsiktiga trender under varierande förhållanden, säger Alessio Costa, medförfattare till studien.

– Resultaten är uppmuntrande. De visar att en övergång till noggrant utformade, längre växtföljder med en mångfald av grödor kan ge mer näring. Samtidigt stärker det en balanserad kost och sprider risker. Det är ett sätt att värna livsmedelssäkerheten, säger Riccardo Bommarco vid Sveriges lantbruksuniversitet, medförfattare till studien.

Många faktorer förklarar

Fördelarna i form av kalorier och näringsämnen från varierade växtföljder beror sannolikt på en kombination av faktorer. I genomsnitt förbättras spannmålsskördarna när andra typer av grödor ingår i växtföljden, särskilt under mer utmanande klimatförhållanden. Mångsidiga växtföljder minskar också ogräs och skadegörare samt förbättrar markhälsan, vilket gynnar alla grödor i systemet.

// Extern skribent: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

__________

LÄS ÄVEN:

H.C. LINDBERG: Från papa till potatis …
(publ. 12 februari 2026)

__________

UMLN – Uppsalabornas gratismagasin sedan 2005