– Det kommer ny forskning om mat och hälsa hela tiden och det är viktigare än någonsin att titta på det samlade underlaget, säger Hanna Eneroth, nutritionist på Livsmedelsverket och medlem i arbetsgruppen för NNR 2022.

I de nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2012) beskrivs de matvanor som är bra för hälsan på kort och lång sikt, och hur mycket av olika näringsämnen kroppen behöver. NNR har uppdaterats regelbundet sedan 1980. Senaste gången var 2012 och nu är det alltså dags igen. Ett första steg är att identifiera vilka näringsämnen som ska studeras särskilt noga. Fram till 31 oktober 2019 går det att föreslå vilka ämnen som ska utvärderas i detalj. Alla kan lämna in förslag, men det krävs en motivering som baseras på relevans och vilka vetenskapliga data som finns.

– Vi tar in dessa synpunkter för att få ett så bra underlag som möjligt till revideringen, och för att göra det tydligare varför vissa frågeställningar prioriteras, förklarar Eneroth.

Öppenhet och vetenskaplighet
Ett hundratal forskare i de nordiska länderna ska alltså gå igenom aktuell forskning inom nutritionsområdet. Arbetet görs, på samma sätt som 2012, med stor öppenhet och det ska framgå tydligt hur slutsatser och resultat bygger på de vetenskapliga underlagen.

– Det är viktigt för förtroendet för våra näringsrekommendationer att man kan följa hur underlagen tagits fram, avslutar Hanna Eneroth.

Nordiskt samarbete
Arbetet bygger på att nordiska forskare engagerar sig som experter i projektet och senare under hösten (2019) öppnar en intresseanmälan för forskare som vill bidra i arbetet.
Arbetet med uppdateringen påbörjas 2019 och kommer att ledas från Norge. Livsmedelsverket har två representanter i arbetsgruppen och en representant i styrgruppen.

__________________________
_{Textförfattare: Livsmedelsverket}
^{(Urspr. publ. 22 augusti 2019)}
__________________________