Vilka kemikalier som finns i förhöjda halter påverkas av vilket land man är född i och var i Sverige man bor, men också av ens kön. Det visar den hittills mest omfattande undersökningen av svenska ungdomars kemikaliebelastning. Om detta, och möjliga hälsorisker, berättar Sebastian Pineda i en doktorsavhandling från SLU.

– De ojämlikheter i exponering vi upptäcker behöver åtgärdas om vi ska kunna nå FN:s hållbarhetsmål om jämställdhet inom och mellan länder, och mellan könen, säger Sebastian Pineda.

Nutidsmänniskan lever i en värld med en uppsjö av kemikalier överallt, även i kläderna vi bär, i maten vi äter och i luften vi andas. Vilka risker det innebär att vara utsatt för denna ”kemikaliecocktail” vet vi dock väldigt lite om – komplexiteten hos kemiska blandningar är en stor utmaning inom toxikologin.

Sebastian Pineda har genom sitt doktorsarbete vid SLU medverkat i ett första steg i utforskandet av de kemikalieblandningar som ungdomar i Sverige exponeras för och de hälsorisker som dessa blandningar skulle kunna medföra. I sitt arbete har han använt kemiska analyser av blod- och urinprover från Livsmedelsverkets stora projekt Riksmaten Ungdom, och han har därigenom kunnat dra slutsatser om skolungdomar i hela landet.

Påminner om läget i andra högt industrialiserade länder

Sebastian Pineda har ägnat särskild uppmärksamhet åt vissa grupper av kemikalier. En del av dessa kan finnas kvar i våra kroppar i åratal, bland annat vissa metaller som kan vara skadliga för hälsan och organiska föroreningar som är klorerade, bromerade eller fluorerade. De senare kallas ibland ”POP-ar” (eng. persistent organic pollutants), och i denna grupp finns bland annat PFAS. Andra kemikalier försvinner ur kroppen inom några timmar eller dagar, men finns ständigt i ungdomarnas miljö, till exempel i vardagsprodukter som plast, smink, hudvårdsprodukter och hygienprodukter.

– En viktig slutsats är att svenska ungdomar exponeras för en kemikaliecocktail som liknar den som setts i andra högt industrialiserade länder, såsom Tyskland, Belgien och USA, säger Sebastian Pineda. Ett undantag är en typ av POP-ar som förekommer i mycket högre halter bland ungdomar i USA, och som används som flamskyddsmedel.

Tydliga skillnader som beror på i vilket land man är född …

Något som var nytt och påfallande i undersökningen var hur stor betydelse deltagarnas födelseland hade, och även var mamman var född. Ungdomar som var födda i högt industrialiserade länder, främst Sverige, hade klart högre medelhalter av många av POP-arna i blodet än ungdomar som var födda i utvecklingsländer.

Ett undantag var en nedbrytningsprodukt av DDT och en komponent i lindan, två insektsmedel som sedan länge är förbjudna i Sverige och i många andra delar av världen. Dessa mycket stabila ämnen förekom i klart högre halter hos ungdomar födda i utvecklingsländer. Hos dessa ungdomar sågs också högre halter av flera av de snabbt utsöndrade kemikalier som finns i många vardagsprodukter, jämfört med ungdomar som är födda i Sverige eller har mammor som är födda i ett industrialiserat land.

– Att många POP-ar man får i sig under fosterstadiet och via modersmjölken finns kvar i kroppen långt fram i livet vet vi. Mer överraskande var att födelselandet även hade en tydlig inverkan på halterna av ämnen som utsöndras ganska snabbt ur kroppen. I vårt underlag finns dock inga uppgifter om möjliga exponeringskällor som kan hjälpa oss att förklara detta, säger Sebastian Pineda.

… och på bostadsort och kön

Studien visar också för första gången att exponeringen för vissa ämnen skiljer sig mellan söder och norr. Detta gäller t.ex. metallerna kobolt, nickel och bly, och vissa bromerade flamskyddsmedel och plastkemikalier.

– Halterna av dessa flamskyddsmedel och plastkemikalier var högre hos ungdomar norrut. Vi misstänker att det hänger samman med boendeförhållandena, eftersom vi vet att inomhusmiljön är en viktig spridningsväg för dessa ämnen, säger Sebastian Pineda.

Ungdomarnas kön var också kopplat till förhöjda halter av vissa ämnen. Bland annat hade pojkar högre halter av krom, kvicksilver, bly och många POP-ar i blodet, men lägre halter av ämnen som mättes i urin. En bidragande orsak till de högre halterna kan vara att pojkar i genomsnitt äter mer mat, som kan vara en exponeringskälla för metallerna och POP-ar, än flickor, men också att de äldre flickorna blir av med en del PFAS via mensblod.

Bland de ämnen som fanns i högre halter hos flickor finns många som används i smink och i hudvårds- och hygienprodukter. Flickorna hade också högre nivåer av kadmium, vilket kan bero på en sämre järnstatus som ökar upptaget av tungmetallen.

Bedömningen av hälsorisker har bara börjat

Hur allvarligt ska man då se på den kemikalieexponering som svenska ungdomar utsätts för? En första riskbedömning antyder att det behövs noggranna fortsatta studier av kemikalier som kan påverka det centrala nervsystemet, så att det går att dra mer säkra slutsatser om huruvida dessa kemikalier är ett hälsoproblem. Det handlar bland annat om bly, kvicksilver, aluminium och vissa POP-ar.

Sebastian Pineda och hans kollegor har också undersökt kemikalieblandningarnas eventuella inverkan på ungdomarnas immunförsvar. Sambanden mellan exponering och mängden vaccinationsantikroppar i blodet efter vaccinering mot difteri, stelkramp och kikhosta (DTP), samt mässling och röda hund (MR), var dock svaga och osäkra.

– Blandningsexponeringarna verkade inte vara tillräckligt höga för att ge tydliga avtryck i nivåerna av antikroppar mot DTP och MR, men min avhandling är bara en första undersökning av möjliga kemiska blandningseffekter på det komplexa immunsystemet hos ungdomar, poängterar Sebastian Pineda.

Doktorsarbetet har genomförts i samarbete med forskare från bland annat SLU, Livsmedelsverket, Lunds universitet och Stockholms universitet.

•

Extern skribent: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)