^{| NEUROPSYKOLOGI / ÅNGEST / NEUROPSYKOLOG ÅKE PÅLSHAMMAR|}

Neurosykologen Åke Pålshammar är, som alla UM Luthagsnyttläsare vet, ständigt aktuell i magasinet. Här nedanför kan du läsa hans senaste artikel från pappersupplagan med rubriken ”Syns ångesten någonstans i hjärnan?”. Men Åke Pålshammar är dessutom högaktuell med YouTubekanalen Hjärnkanalen, en föreläsnings-/filmserie som produceras av Uppsalabaserade Populate (ett företag som bl.a. kan titulera sig Årets contentbyrå).

_________________________________________

Syns ångesten någonstans i hjärnan?

Det kan vara ganska så knepigt att försöka förstå hjärnans specifika roll och aktiveringsmönster vid en viss diagnos för psykiskt avvikande beteende, eftersom ”störningen” sällan eller aldrig är ”ren”.

En person med exempelvis diagnosen OCD (Obsessive Compulsive Disorder), vilket innebär okontrollerbara, tvingande tankar och beteenden – typ tro sig bli smittad om man vidrör någon, eller känna tvånget att tvätta sig ofta – är sällan eller aldrig fri från andra avvikande beteenden. Ja, till och med andra diagnoser brukar finnas med. Det innebär att förutom OCD kan personen ha exempelvis både ADHD och depression. Ur det kan det bli en grannlaga uppgift att förstå och särskilja respektive problems representation i hjärnan.

Försöker man ändå hitta särdrag, eller snarare gemensamma drag, finner man att vid så kallade ångeststörningar, som till exempel OCD, sociala och specifika fobier, panikångest med flera, är några välkända områden och delar i hjärnan lite extra mycket representerade. Strukturen amygdala, djupt inne i hjärnans tinninglober, nämns ofta. Inte så konstigt kanske, eftersom den är en del av det limbiska systemet. Eller som det populärt kallas: ”känslohjärnan”.

Amygdala ses i hjärnstudier ofta överreagera vid rädsla och ångest, men är ändå aldrig ensam om att ändra sin aktivitet i hjärnan. En viktig medaktör är hjärnbarken i pannloberna och speciellt orbitofrontala cortex, som härbärgerar ett flertal av de så kallade exekutiva funktionerna. Där i nervnätverken hanteras bland annat kontroll, val och beslut parallellt med fokusering och arbetsminne. Många av dessa fungerar sämre vid till exempel tvång, läs OCD.

Tvångstankar och tvångsbeteenden överbelastar just de exekutiva funktionerna genom att vara tidskrävande, utmattande och stressande. Om personen hindras i sitt beteende uppstår svåra ångestkänslor via framför allt amygdala. Fler strukturer och områden som nämns vid ångestproblem är talamus – omkopplingsstationen mitt i hjärnan för nervsignaler – och basala ganglierna som innehåller nervceller som bidrar till smidighet och kontroll av kroppsrörelser. Vid ångeststörningar är kemiska signalämnen av typen serotonin kända aktörer med viss avvikande verksamhet. Och behandling med mediciner som förstärker och stabiliserar just serotonin i synapserna mellan hjärnans celler är därför vanligt förekommande.

Ett alternativ till medicin är terapi. Vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet har t.ex. en forskargrupp kring professor Tomas Furmark, med s.k. kognitiv beteendeterapi (KBT) där träning i form av exponering, framgångsrikt kunnat minska och stabilisera aktiviteten i amygdala för personer med social ångest.

Så rådet till den som vill sänka de höga ohälsotalen kan kortfattat vara:
Träna de svaga musklerna mer, och den upproriska amygdala ner!

Signerat Åke Pålshammar, neuropsykolog

________________________________________________________________
_{redaktion@luthagsnytt.se / Artikeln ursprungligen publicerad i UMLN nr 2, 2019}
________________________________________________________________