| GRAVIDITET / MEDICIN | >>
Andelen gravida som skrivs in i mödrahälsovården med övervikt eller fetma fortsätter att öka. Andelen allvarliga bristningar vid förlossning liksom kejsarsnitt ligger kvar på samma nivåer som året innan, med fortsatt stora skillnader över landet. Det visar en ny statistikrapport från Socialstyrelsen.
Socialstyrelsens statistik över graviditeter, förlossningar och nyfödda barn för 2017 visar en fortsatt ökning av andelen kvinnor med övervikt och fetma vid inskrivning i mödrahälsovården. 2017 hade 26,4 procent övervikt och 15,1 procent fetma.
– I statistiken syns också stora regionala skillnader. I exempelvis Dalarnas och Södermanlands län hade hälften av alla kvinnor övervikt eller fetma vid inskrivningen medan i Stockholm låg andelen på en dryg tredjedel, säger Alice Wallin, statistiker vid Socialstyrelsen.
Högt BMI är kopplat till högre risk för komplikationer under graviditet och förlossning, som exempelvis graviditetsdiabetes, havandeskapsförgiftning och för tidig förlossning.
– Det är bekymmersamt att siffrorna fortsätter att öka eftersom högt BMI innebär risk för både mamma och barn. Därför är det viktigt att lyfta den här lite känsliga frågan, liksom att det görs ett preventivt arbete i samhället och att mödravården erbjuder insatser och stöttar kvinnor under och efter graviditet, säger Anna Sandström, föredragande läkare och specialist i obstetrik vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Allvarliga bristningar drabbar 5 procent av förstföderskorna
Statistiken visar att 5,2 procent av förstföderskorna och 1,3 procent av omföderskorna fick bristningar i bäckenbotten som drabbar ändtarmsmuskulaturen.
– Sedan en topp 2004 har vi kunnat notera en viss nedåtgående trend när det gäller allvarliga bristningar vid vaginal förlossning. Men 2017 ligger de kvar på ungefär samma nivå som 2016, säger Alice Wallin.
Det finns dock stora regionala skillnader. I Region Gotland fick 8,3 procent av förstföderskorna allvarliga bristningar, och i Region Stockholm 6,6 procent, vilket kan jämföras med 2,6 procent i Gävleborg.
– Skillnaderna kan bland annat bero på olika rutiner för att diagnostisera skador, men också på arbetssätt på förlossningsklinikerna. Bristningar är ett område som uppmärksammats mycket de senaste åren och där flera satsningar gjorts. Samtidigt tyder skillnaderna på att det är viktigt att regionerna analyserar sina siffror och fortsätter jobba med insatser för att minska bristningarna, fortsätter Anna Sandström.
Andelen kejsarsnitt i princip oförändrad
Andelen kejsarsnitt har de senaste tio åren legat runt 17 procent eller strax däröver. 2017 låg andelen på 17,3 procent. Region Östergötland har under flera år haft lägst kejsarsnittsfrekvens i landet. År 2017 var andelen 11,6 procent, jämfört med Region Gotland som hade den högsta andelen; 22,1 procent.
– Kejsarsnitt är vanligare bland kvinnor som är äldre när de föder barn, liksom bland dem med högre BMI. Andelen kejsarsnitt varierar också mellan olika sjukhus i Sverige och påverkas av sjukhusens upptagnings-område, fördelning av mödrar med olika hög risk för komplikationer samt rutiner för planerade kejsarsnitt, säger Anna Sandström.
Färre barn föddes 2017
- År 2017 föddes det cirka 117 600 barn i Sverige, 4 200 färre än året dessförinnan.
- Snittåldern för förstföderskor var 28,7 år. Högst snittålder hade förstföderskor i Stockholms län, 30,3 år. Lägst snittålder hade förstföderskorna i Gävleborgs och Kalmar län, 27,3 år.
- Vårdtiderna på BB har minskat de senaste decennierna. För 2017 låg medelvårdtiden på sjukhus på 1,7 dygn efter vaginal förlossning. Medelvårdtiden efter kejsarsnitt var 2,9 dygn.
- Andelen kvinnor som fick ryggbedövning under förlossning fortsatte att öka, från 35,1 procent 2016 till 37,1 procent 2017.
- Andelen förlossningar som sattes igång, så kallad inducerad förlossning fortsatte att öka. 2017 sattes 19,3 procent av alla förlossningar vid enkelbörd och fullgången graviditet igång, jämfört med 17,8 procent 2016.
- År 2017 saknas uppgifter om cirka 3 000 födslar från Region Skåne i medicinska födelseregistret, som statistiken hämtas ifrån. Där det är möjligt har statistiken kompletterats med uppgifter från SCB, till exempel antal födda barn och antal förlossningar.
