Diskriminering är fortfarande ett stort och allvarligt problem i samhället. Det visar Diskrimineringsombudsmannens rapport Förekomst av diskriminering 2024 som presenteras idag. Minst 500 000 människor upplever sig diskriminerade varje år, men kompletterande undersökningar som DO vägt in i årets rapport indikerar att det kan vara fråga om ännu fler. Diskriminering förekommer inom många områden av samhället.  

Rapporten är DO:s andra årliga rapport där data från olika källor vägs samman för att ge en bild av förekomsten av diskriminering i Sverige.

Fördjupningsavsnittet om afrosvenska elevers utsatthet för rasism och trakasserier bygger på en kvalitativ analys av anmälningar till DO åren 2020–2023 och på information som framkommit i dialogmöten som DO har genomfört med företrädare för organisationer i civila samhället.

– Det är en oerhört allvarlig bild som framkommer i analysen. I anmälningar beskrivs hur elever utsätts för verbala och fysiska kränkningar och om hur skolpersonal förminskar problemen och i vissa fall skuldbelägger de drabbade eleverna, säger diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius.

DO:s analys visar att skolor brister i sin lagstadgade skyldighet att utreda och åtgärda trakasserier. 

DO:s rapport visar också att diskriminering av elever med funktionsnedsättning är ett fortsatt stort problem. Diskrimineringen kan se ut på många olika sätt. Det handlar till exempel om att elever inte får det stöd eller de anpassningar som de behöver, eller att skolans fysiska miljö inte anpassas för elever med funktionsnedsättning. Trakasserier som har samband med funktionsnedsättning är ett annat problem som beskrivs i många anmälningar till DO.

För att förbättra situationen i skolan rekommenderar DO att regeringen beslutar om ett kunskapslyft för skolhuvudmän och skolpersonal, med fokus på diskriminering och diskrimineringslagen. Syftet bör vara att skolor bättre ska kunna förebygga, identifiera och vidta åtgärder mot diskriminering.

DO föreslår också att det görs en uppföljning av det samlade skyddet mot diskriminering och hatbrott i skolan.

– Trots att diskrimineringslagens förbud mot trakasserier och brottsbalkens bestämmelser om hatbrott till viss del hänger ihop, och till viss del överlappar varandra, saknas en sammanhållen och systematisk uppföljning. Det innebär att det saknas en helhetsbild av utsattheten hos grupper eller individer som utsätts för både diskriminering och hatbrott, säger Lars Arrhenius.

Ett tredje fördjupningsområde i rapporten handlar om åldersdiskriminering. Avsnittet visar bland annat att såväl yngre som äldre personer är utsatta för åldersdiskriminering, inte minst i arbetslivet.

I samband med att rapporten publiceras skriver DO till regeringen och lämnar ett antal rekommendationer på åtgärder.

– Att så många människor fortfarande varje år upplever sig vara utsatta för diskriminering är ett underbetyg för en demokratisk rättsstat som Sverige. DO:s rapport visar på sådana brister i skyddet mot diskriminering att det behöver vidtas åtgärder här och nu, avslutar Lars Arrhenius.