FORSKNING OCH VETENSKAP
Nu visar en understudie vid Uppsala universitet att det dessutom finns en risk att dessa patienter blir deprimerade av behandlingen.
– Vi kunde se att betablockerande läkemedel ledde till lite högre nivåer av depressionssympton hos patienter som har haft hjärtinfarkt, men inte lider av hjärtsvikt. Samtidigt har betablockerarna ingen livshållande funktion för denna patientgrupp, säger Philip Leissner som är doktorand i hjärtpsykologi och studiens försteförfattare.
Betablockerare är ett läkemedel som blockerar adrenalinets effekt på hjärtat och har använts i flera decennier som en basbehandling till alla patienter som drabbats av hjärtinfarkt. På senare år har deras betydelse börjat ifrågasättas, i samband med utvecklingen av nya framgångsrika behandlingar. Det gäller i huvudsak för hjärtinfarktpatienter där hjärtat har normal pumpfunktion även efter infarkten, det vill säga personer som inte lider av hjärtsvikt.
Forskarna ville titta på bieffekterna av betablockerare; om de påverkar ångest- och depressionsnivåer. Det finns nämligen äldre forskning och klinisk erfarenhet som tyder på att betablockerare är kopplade till negativa bieffekter såsom nedstämdhet, sömnsvårigheter och mardrömmar.
Tidigare i år gjordes en stor nationell studie i Sverige, som kom fram till att de som fick betablockerande läkemedel inte skyddades från att återinsjukna eller dö jämfört med de som inte fick läkemedlet. Philip Leissner och hans kollegor har i sin forskning lutat sig mot de fynden och gjort en understudie. I den, som pågick under åren 2018 till 2023, deltog 806 patienter som har haft hjärtinfarkt men inga problem med hjärtsvikt. Hälften fick betablockerare och den andra hälften inte. Ungefär 100 av patienterna som fick betablockerare hade ätit det sedan innan studien och forskarna kunde se mer uttalade depressionssymptom hos dem.
– De flesta läkare har tidigare gett betablockerare även till patienter utan hjärtsvikt, men eftersom evidensen för att man ska göra det inte är så stark längre, bör detta omprövas. Vi kunde se att vissa av dessa patienter verkar vara mer sårbara för depression. Om läkemedlet inte gör någon skillnad för hjärtat får de det helt i onödan samtidigt som de alltså riskerar att bli deprimerade, avslutar Philip Leissner.
•
Extern skribent: Uppsala universitet