Överlevnaden för män som drabbats av prostatacancer och fått hela prostatakörteln bortopererad direkt efter att tumören upptäckts, ökade med 17 procentenheter jämfört med de som behandlades först när tumören gav symptom. Dessutom levde de i genomsnitt drygt två år längre.
– Det är unikt att man har kunnat följa en randomiserad behandlingsstudie så länge så att vi har fått kunskap hur behandling av tidig prostatacancer påverkar livslängden, säger professor emeritus Lars Holmberg som varit med i studien sedan starten.
Studien inleddes 1989 och i den har forskarna jämfört borttagande av hela prostatakörteln direkt vid upptäckten av en tumör i prostatan jämfört med den tidens standardbehandling; den sattes in först när tumören gav symptom och bestod nästan alltid av hormonell behandling. Under tio år rekryterades 695 män med enbart prostatacancer till studien. Männen följdes upp fram till och med 2022.
Efter 30 år hade de flesta männen som avlidit dött av andra orsaker än prostatacancer. Risken att dö i prostatacancer under de här åren var 17 procentenheter lägre för de som var med i gruppen som erbjöds operation. De männen levde också i genomsnitt 2,2 år längre än de där man avvaktat med behandling.
– Vi såg att behandlingen påverkar sjukdomsförloppet under resten av livet. Det betyder också att tidpunkten när man analyserar en prostatacancerstudie har stor betydelse för hur resultaten ska tolkas. Det korta perspektivet ger inte en fullödig bild av för- och nackdelar med behandlingen, säger Anna Bill-Axelson, professor i urologi vid Uppsala universitet och läkare vid Akademiska sjukhuset.
Studien genomfördes innan PSA-testning (ett blodprov som visar förändringar i prostatan) blev vanlig. De flesta männen i studien hade en prostatacancer som upptäcktes på grund av symptom. Det skiljer sig från dagens situation, när de allra flesta som har en tidig prostatacancer har fått cancern upptäckt vid PSA-testning. Prognosen är därför bättre idag än för männen som deltog i studien.
– Men det finns all anledning att tro att dagens behandlingsval också har konsekvenser i mannens resterande liv, vilket är en viktig kunskap vid patientrådgivning, säger Lars Holmberg.
•
Extern skribent: Uppsala universitet
