Bland annat ökar den fasta ersättningen för listade patienter från dagens 80 procent av den totala ersättningen till 90 procent. Beslutet är ett sätt att styra resurserna mot vårdbehov, samt stärka landsbygdens vårdcentraler. I det nya ersättningssystemet kommer ekonomiska resurser att tillföras.
Ersättningsmodeller för länets vårdcentraler är något som är både tekniskt komplext och som kan uppfattas som mycket byråkratiskt. Men enkelt uttryckt innebär olika modeller att vårdcentralerna får incitament att agera lite olika, och det är därför ett styrmedel. Hittills har Region Uppsala använt sig av en modell där 80 procent av ersättningen till vårdcentralerna består av fast ersättning, så kallad kapitering, och 20 procent är för genomförda besök. Kapiteringen bygger på antalet listade patienter per vårdcentral, och viktas efter ålder och till en femtedel efter CNI – Care Need Index. Detta är ett index som tar hänsyn till socioekonomiska förhållanden, för att identifiera risk för ohälsa. Den fasta ersättningen har varit bland de lägsta i landet. Nu ökas kapiteringsersättningen från 80 till 90 procent. Tanken är att det ska ge vårdcentralerna större möjlighet att planera och anpassa vården efter patienternas vårdbehov.
Besöksersättningen sänks från 20 procent till 6 procent av den totala ersättningen – ett sätt att komma ifrån fokuseringen på korta ”pinnbesök”. Samtidigt införs en målrelaterad ersättning på 4 procent med fokus på kontinuitet, tillgänglighet och täckningsgrad. Det innebär exempelvis att det för första gången utgår ersättning för tillgänglighet på telefon, och kontinuitet i vården.
– Vården ska finns även på landsbygden, därför är den här satsningen mycket viktig. Jag är stolt över att vi gör vården mer jämlik i hela vårt län och tillför mer resurser till primärvården, säger Vivianne Macdisi(S), regionråd och vårdstyrelsens ordförande.
Idag finns det även för vissa vårdcentraler en strukturersättning på 15 procent utöver kapiteringsersättningen, per listad patient och år. Detta har gällt vårdcentraler i Heby, Älvkarleby, Tierps, Östhammars och Håbo kommuner. Nuvarande strukturersättning har dock inte tagit hänsyn till avstånd till närmaste sjukhus, eller till om vårdcentralen är belägen i områden med socioekonomiskt ogynnsamma förhållanden (och därmed förväntad högre vårdtyngd). Därför ändras nu strukturersättningen till att omfatta en större del av vården i landsbygden.
Den nya strukturersättningen innebär att vårdcentraler som är belägna 20 kilometer eller mer från sjukhus tilldelas 12 procent i ersättning på kapiteringen. En övergång från kommungräns till avstånd innebär att exempelvis Almunge nu erhåller ersättning för avstånd. Vårdcentraler som är belägna 15 – 19 kilometer från sjukhus tilldelas 4 procent i ersättning på kapiteringen. Därtill införs även en strukturersättning, som är som baserad på socioekonomiska faktorer. De vårdcentraler som har störst behov tilldelas 6 procent i ersättning på kapiteringen.
I samband med förändringarna av ersättningssystemet tillförs 50 miljoner kronor.
– Nu ger vi vårdcentralerna bättre möjligheter att planera vården och matcha patienternas behov, samt öka kontinuitet och tillgänglighet, säger Vivianne Macdisi (S).
(KD), (M), (L) och (SD) yrkade på att den extra besöksersättningen för psykologer skulle bibehålls, men justeras till att omfatta åldersgruppen 0 – 18 år. Detta vann inte vårdstyrelsens gillande, vilket de fyra partierna reserverade sig mot.
•
Extern skribent: Region Uppsala | 2024-06-20