I och med beslutet koncentreras vården till tre i stället för sex sjukhus. Detta förväntas ge ökad efterfrågan när tillståndet börjar gälla 1 juli. På Akademiska räknar man med en fördubbling av barn som erbjuds operation det närmaste året. Enligt Socialstyrelsen kan volymerna öka till 100 operationer per år, varav 30 på Akademiska sjukhuset, inkluderande både barn och vuxna.

– Antalet barn som opereras har varierat. I fjol var det fem barn och vi räknar med att fördubbla verksamheten det närmsta året. Det är långa vårdtider, på mellan sju och 14 dagar om man räknar in utredning, inklusive långtidsregistrering med video-EEG, operation och eftervård, säger Kristina Rosengren Forsblad, överläkare och ansvarig för barnepilepsiteamet, Akademiska barnsjukhuset.

Beslutet om nationell högspecialiserad vård innebär att epilepsikirurgisk utredning och behandling både för barn och vuxna koncentreras till Akademiska sjukhuset, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Skånes universitetssjukhus i Lund.

– För vår barnneurologiska sektion innebär tillståndet att vi befäster vår position som ett av landets ledande barnepilepsicentra med en komplett epilepsivård där vi omhändertar allt från okomplicerade godartade barnepilepsier till de svåraste barnepileptiska tillstånden där en del behöver epilepsikirurgisk behandling, framhåller hon.

För att kunna möta ett ökat inflöde av patienter har två rum på en vårdavdelning inom Akademiska barnsjukhuset renoverats och uppgraderats. Lokalerna invigs den 17 juni. Enligt Kristina Rosengren Forsblad uppnås härmed internationell standard för utredning och övervakning.

I Sverige har cirka 81 000 personer diagnosen epilepsi och varje år insjuknar cirka 5 500 personer varav 1 500 barn. Epilepsi kan debutera när som helst i livet och innebär för många en livslång behandlingskrävande sjukdom som påverkar livets alla aspekter. De flesta med diagnosen kan framgångsrikt behandlas med läkemedel som syftar till att minska risken för fortsatta anfall. Vid särskilt svår epilepsi kan det bli aktuellt med kirurgisk behandling efter en omfattande utredning.

– I princip alla barn som erbjuds kirurgi har en tydlig anfallsstart på ett ställe i hjärnan och det utreds mycket noga, ofta i flera steg för att minimera risken för allvarliga komplikationer i samband med operationen, förklarar Kristina Rosengren Forsblad och fortsätter:

– Det kan vara fråga om en avvikelse från födelsen, eller ett ärr efter en skada eller en infektion, som visar sig kunna orsaka svår epilepsi. Utredningen syftar till att vi ska ha klart för oss exakt var starten sitter och att kunna bedöma att det inte finns en risk att patienten tappar till exempel språk eller motorik på ett orimligt sätt om det görs en operation. Målet med epilepsikirurgi är anfallsfrihet.

Inom kirurgisk behandling av epilepsi har utvecklingen gått mot mer minimalinvasiv kirurgi; mindre ingrepp med lika bra resultat och som innebär kortare vårdtider och mindre risk för komplikationer etc.

– Tidigare öppnades i princip alltid skallbenet och man strävade efter att operera bort de delar av hjärnan som bedömdes vara epilepsifokus. Detta görs även idag vid behov beroende på den bakomliggande orsaken.  Vi har idag större möjligheter till minimalinvasiv kirurgi som innebär mindre borrhål genom kraniet och placering av små, tunna elektroder med flera kontaktytor som kan användas för att bränna epilepsifokuset, avslutar hon.

FAKTA: Epilepsikirurgi på Akademiska sjukhuset

• Här utförs flera olika epilepsikirurgiska ingrepp såsom lesionektomier, amygdala- och hippocampektomier.
• Epilepsikirurgi skräddarsys utifrån utredningens slutsatser. Detta kan innebära konventionell öppen kirurgi eller mindre invasiva ingrepp med riktade värmetekniker (Laser interstitial thermal therapy/Thermokoagulation).
• Operationerna görs till största delen i MR-hybridsalen, en operationssal där möjlighet finns att undersöka patienten med MR under pågående operation vilket ökar precisionen vid ingreppet och minskar risken att behöva göra ytterligare en operation.
• Akademiska sjukhuset var först i Sverige med att utföra djup hjärnstimulering (DBS) vid svår epilepsi.
• Här bedrivs forskning om epilepsi och epilepsikirurgisk utredning i samarbete med andra sjukhus, framför allt Sahlgrenska universitetssjukhuset och Skånes universitetssjukhus.
• Epilepsikirurgiteamet vid Akademiska sjukhuset diskuterar regelbundet sina patienter vid ronder med kollegor vid Niguardasjukhuset i Milano, ett av Europas ledande epilepsikirurgiska centra och deltar också i andra europeiska samarbeten kring epilepsikirurgi.

•

Extern skribent: Akademiska sjukhuset | 2024-06-17