F&V | Mindre fetma hos 3- och 4-åringar efter pandemin

Förekomsten av övervikt och fetma i gruppen 3- och 4-åringar i Sverige har minskat efter pandemin. Uppgången under pandemin ser därmed ut att ha varit tillfällig. Det visar en studie vid Göteborgs universitet och Uppsala universitet.

|FORSKNING OCH VETENSKAP|

Studien som publiceras i tidskriften JAMA Pediatrics bygger på uppgifter om 50 833 barn i åldern 3–5 år. Hälsodata om barnen kommer från sedvanliga kontroller på barnavårdscentral, BVC. Medverkande regioner var Dalarna, Jönköpings län och Sörmland.

Forskarna har tidigare kunnat påvisa ökad övervikt och fetma under pandemin hos 3- och 4-åringar i Sverige. Enligt den nu aktuella studien ligger dagens 3–4-åringar på ungefär samma nivåer som 3-4-åringar före pandemin. Gruppen 5-åringar har inte haft motsvarande viktförändringar.

De studerade tidsperioderna är före covid-19-pandemin (till och med april 2020), tidig pandemi (maj 2020-maj 2021), sen pandemi (juni 2021-mars 2022) och efter pandemin (från april 2022).

Stigande och fallande BMI

I gruppen 3-åringar steg andelen med fetma från 2,4 procent före pandemin till 3,4 procent under tidig pandemi, för att sedan sjunka till 2,3 procent under sen pandemi. Efter pandemin var andelen 3-åringar med fetma 2,6 procent.

Utvecklingen för övervikt hos 3-åringar följer samma mönster. Andelen med övervikt gick från 11,6 till 13,2 procent, följt av en nedgång till 11,3 under sen pandemi. Efter pandemin var andelen 3-åringar med övervikt 11,9 procent.  

I gruppen 4-åringar förändrades BMI (kroppsmasseindex) också tydligt. Andelen med fetma steg från 2,6 procent före pandemin till 3,7 under tidig pandemi, för att sedan sjunka till 3,1 procent under sen pandemi och till 2,5 procent efter pandemin.

Andelen med övervikt i gruppen 4-åringar steg från 10,3 procent före pandemin till 11,7 under tidig pandemi, och sjönk sedan till 9,9 procent under sen pandemi och efter pandemin.
 

Ohälsosam vikt kan gå tillbaka

Viktökning hos små barn under pandemin har globalt förklarats med ändrade kostvanor och minskad fysisk aktivitet till följd av sociala restriktioner och stängda förskolor. I Sverige var förskolorna i gång, men vikttrenden densamma, vilket enligt forskarna kan bero på att många barn uteblev från förskolan och gick miste om näringsrik mat och regelbunden utomhusaktivitet.

Att vikttrenden nu är bruten har stor betydelse också på sikt. Barnfetma ökar sannolikheten för fortsatt fetma i vuxen ålder, med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, cancer och lägre livskvalitet.

Ansvariga för studien är Anton Holmgren, barnläkare på Hallands sjukhus, som forskar inom pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och Anna Fäldt, forskare på Uppsala universitet inom barnhälsa och föräldraskap.

– Att andelen 3- och 4-åringar med övervikt och fetma sjunkit tyder på att viktökningarna hade med just pandemin att göra, och att ohälsosam viktstatus kan backa tillbaka. Det gäller även på individnivå, en betydande andel av de barn där vi hade upprepade mätningar sjönk till en lägre BMI-klass efter pandemin, säger Anton Holmgren.

Extern skribent: Göteborgs universitet

 

 

Fler nyheter

LAG & RÄTT | Misstänkt samband mellan sprängningar i september 2023

ÄRNA | Försvarsmakten överklagar dom i Uppsala Vatten-målet

MILJÖ | Förbud mot att elda trädgårdsavfall

PÅ VÄG | Fortsatt satsning på cykeln som transportmedel

GRAFISK DESIGN | Agnes från Uppsala blev finalist i tävling om yttrandefrihet

SVERIGE | Mer barn- och ungdomsidrott än innan pandemin