MEDICIN | Ny upptäckt av hur antibiotikaresistens kan uppstå

En ny studie visar hur heteroresistens, en övergående resistens som är vanlig hos många bakterier, kan fungera som ett förstadium till utveckling av antibiotikaresistens.

Enligt forskarna vid Uppsala universitet är det första gången den här kopplingen påvisats.

Dan I. Andersson, professor i medicinsk bakteriologi vid Uppsala universitet.
(Foto: Uppsala universitet)

– Det här är ett viktigt fynd för att förstå hur bakterier blir resistenta mot antibiotika, säger professor Dan I. Anderssonn och fortsätter:

– Heteroresistens är vanligt bland de antibiotika vi använder mycket, vi har visat det för åtminstone tio olika antibiotikaklasser. Hos en patient som bär på heteroresistenta bakterier och behandlas med antibiotika är dödligheten och risken att man måste flyttas till en intensivvårdsavdelning högre jämfört med känsliga bakterier. Så om heteroresistensen är en språngbräda måste vi ha mycket bättre kontroll, säger Dan I. Andersson som är professor i medicinsk bakteriologi vid Uppsala universitet och huvudansvarig för studien.

Heteroresistens är vanligt hos många sjukdomsframkallande bakterier och kan leda till att en antibiotikabehandling inte har någon verkan. Den här speciella typen av antibiotikaresistens innebär att majoriteten av bakterierna i en population är känsliga mot antibiotika, men det finns även en mycket liten resistent undergrupp som istället kan växa till under antibiotikabehandling. Dessa resistenta bakterier innehåller fler genkopior än de andra, men det gör också att de växer långsammare.

I en omfattande studie i tidskriften Nature Communications visar forskarna vid Uppsala universitet med hjälp av laboratoriestudier hur bakterierna kan skapa nya mutationer som delvis kompenserar för den långsamma tillväxten. De kan på så vis fungera som ett slags språngbräda och underlätta evolutionen mot stabil antibiotikaresistens.

– Det är möjligt att vi har fel, men vi har sett processen i labbet. Det finns ingen anledning att tro att det skulle vara annorlunda i en patient eller ett djur. Det här är ett viktigt fynd för att förstå hur bakterier blir resistenta mot antibiotika, säger Dan I. Andersson.

Han tror att den här upptäckten kommer att leda till fler kliniska studier och ökad diagnostik i de mikrobiologiska laboratorierna. Inom vården gäller det att vara fortsatt restriktiv med antibiotika för att motverka resistens.

– Det ska användas vid rätt tillfälle, inte för mycket, inte i onödan och inte vid virusinfektioner. Det gäller att använda antibiotika på ett smart och kontrollerat sätt, så att vi hinner utveckla nya, avslutar Dan I. Andersson.

Extern skribent: Uppsala kommun 

 

Fler nyheter

MÖTESPLATSER
Uppsala kommun erbjuder föreningslivet lokaler

BILIST
Sjukhusvägen avstängd
24-31 maj

KROPP & HÄLSA
Psykisk ohälsa i skolan störst bland tjejer

KROPP & HÄLSA
Svenska solskyddsprodukter håller måttet mest

F&V
Fler grödor i växtföljden kan ge större skördar i ett förändrat klimat

UPPSALA
Kommunens befolkningsprognos 2024–2050