SVERIGE | Så förändras försvarsplaneringen av Natomedlemskapet

Sverige är medlem i Nato. Det innebär nya militärstrategiska förutsättningar som direkt påverkar Försvarsmaktens redan fastställda försvarsplaner.

– Det är först nu som vi har tillgång till Natos mest hemliga dokument kring alliansens försvarsplanering. Det innebär att vi måste arbeta i två planeringsspår, både det med Nato men också med den svenska nationella försvarsplaneringen, säger Carl-Johan Edström som är chef för operationsledningen i Högkvarteret.

Natos försvarsplanering bygger på ett kollektivt försvar där man ska kunna möta alla typer av hot, oavsett varifrån de kommer. Det så kallade 360-perspektivet. All planering utgår också från alliansens tre huvuduppgifter – avskräckning och försvar, förebyggande av kriser och krishantering samt säkerhetssamarbete.

Succesiv anpassning av planer

Inledningsvis kommer de befintliga nationella försvarsplanerna vara grunden när Försvarsmakten kliver in och deltar i Natos försvarsplanering. Men efter hand kommer de att revideras och anpassas till Natos planer.

I och med Natomedlemskapet kommer den svenska geografin, med en del av landet i Arktis, Gotlands strategiska läge i Östersjön samt vikten av att Göteborgs hamn fungerar, också påverka Natos framtida försvarsplanering. Inte minst när det gäller försvaret av Finland och de baltiska staterna. Men det ger också nya förutsättningar för försvaret av Norge.

– I vårt arbete måste vi självklart säkerställa att vi förberett oss så bra att vi kan kontrollera och äga Östersjön och att Gotland kan försvaras. Men vi måste också ta hänsyn till de stora truppförflyttningar som Nato har planerat ska gå sjövägen, från Nordamerika till norra Europa, via passagen mellan Atlanten och norska havet. Mer konkret är det en linje mellan Grönland, Island och Storbritannien, säger Carl-Johan Edström.

Värdlandsstöd blir viktigt

I försvarsplaneringen behöver Försvarsmakten också ta höjd för att Sverige ska kunna vara ett allierat basområde för Natooperationer med både arme-, marin- och flygförband. Svenska förband kan därmed också bli en del i Natos strategiska avskräckningsförmåga. I planeringen med Nato ingår också övriga delar av totalförsvaret. Därför blir också förmågan att kunna leda och planera för värdlandsstöd framöver extra viktig. Även Försvarsmaktens logistik måste planeras och koordineras med Natos olika logistikfunktioner.

Utifrån de geografiska förutsättningarna kommer det för svensk del också krävas en förbättrad ledningsförmåga för att leda förband på operativ nivå. Inte minst i och kring Östersjön, i de norra delarna av Norden samt vid svensk ledning av värdlandsstöd. Här finns också ett behov av att kunna integrera med Natos luft- och robotförsvar.

– När det gäller Natos luft- och robotförsvar så är det ett av de viktigaste samarbetsområdena på kort sikt. Det utgör en av grundstenarna för det kollektiva försvaret i de regionala planerna, säger Carl-Johan Edström.

Gemensamt koncept krävs

Ambitionen från Försvarsmaktens sida är att de nordiska länderna ska ha samma geografiska operationsområde och tillhöra samma operativa stab. Just nu tillhör man det operativa högkvarteret i Brunssum i Nederländerna, men på sikt kan det bli en övergång till staben i Norfolk i USA.

– Operationsmiljön i norra Europa kräver ett gemensamt och samordnat försvarskoncept, och vi tittar redan nu på utvecklandet av en nordisk och arktisk plan till stöd för samarbetet i Nato, avslutar Carl-Johan Edström.

Men även om Sverige nu är ett Natoland kommer direkta försvarssamarbeten med andra länder finnas kvar. Det gäller exempelvis samarbetet med Finland, USA och Kanada. Men också deltagandet i Joint Expeditionary Force, JEF, som Storbritannien leder, kommer att spela en viktig roll i framtiden.

Extern skribent: Försvarsmakten | 2024-03-14

 

Fler nyheter

MÖTESPLATSER
Uppsala kommun erbjuder föreningslivet lokaler

BILIST
Sjukhusvägen avstängd
24-31 maj

KROPP & HÄLSA
Psykisk ohälsa i skolan störst bland tjejer

KROPP & HÄLSA
Svenska solskyddsprodukter håller måttet mest

F&V
Fler grödor i växtföljden kan ge större skördar i ett förändrat klimat

UPPSALA
Kommunens befolkningsprognos 2024–2050