>>
En liknande minskning för högstadieelever som fortsatte gå i skolan gick inte att se. Det visar en ny studie vid Uppsala universitet och Stockholms universitet, som bygger på data som omfattar alla Sveriges högstadie- och gymnasieelever under 2015-2021.
– Vi har undersökt vårdanvändning. En central fråga är om den minskning vi ser avspeglar att vården blev mindre tillgänglig under pandemin, men allt pekar på att det finns en faktisk minskning av psykisk ohälsa, säger Helena Svaleryd, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Från mitten av mars till mitten av juni 2020 hade svenska gymnasieelever distansundervisning, framför allt de på teoretiska programmen. Under samma period minskade vården för psykiatriska tillstånd, särskilt avseende depression och ångest, med 4,4 procent i denna grupp jämfört med högstadieelever som fortsatte gå till skolan. Den här skillnaden kvarstod i minst 21 månader efter att skolorna öppnade igen.
– Det visar att man i Sverige lyckades övergå till distansundervisning utan negativa konsekvenser för gymnasieelevernas psykiska hälsa, berättar Helena Svaleryd.
Övergången till distansundervisning under pandemin gav forskarna en möjlighet att undersöka om undervisningsmetod och studiemiljö kan påverka den mentala hälsan. I en ny studie konstaterar de att det inte finns något som tyder på att minskningen i vård för psykisk ohälsa berodde på att man generellt sett drog sig för att kontakta vården. Forskarna såg också att oplanerade och akuta vårdkontakter minskade betydligt.
– Detta tyder på att det inte är försämrad tillgänglighet som ligger bakom minskningen. Om ungdomar inte fick kontakt med vården via normala kanaler, som skolhälsan, så borde vi kunna se att de sökt akut eller oplanerat i högre utsträckning. Istället ser vi alltså motsatsen, säger Helena Svaleryd
Ytterligare en orsak skulle kunna vara att de nationella proven ställdes in, men det gjorde de även på högstadiet och där såg man ingen minskad vård för psykisk ohälsa. Studien kan inte specificera varför distansundervisning ledde till en minskning i psykiatriska besvär, men det finns enligt forskarna flera möjliga förklaringar: minskad stress, mer flexibla scheman, minskar social press och att de upplevda kraven på akademisk prestation kan ha minskat.
Sverige sticker ut när det kommer till graden av vård och medicinering på grund av psykiatriska tillstånd bland unga om man jämför med våra grannländer, enligt en tidigare studie (Wesselhoeft et al 2020). Det finns inga tydliga svar på varför.
– Den här studien visar att en bidragande faktor kan vara skolmiljön. Mer allmänt framstår det som motiverat med forskning om hur skolmiljön påverkar mental hälsa, avslutar Helena Svaleryd.
