HÄLSA | Skräpmat kan försämra vår djupsömn

Uppsala universitet

>>

I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet undersökt hur onyttig mat påverkar sömnen. Friska deltagare fick i slumpmässig ordning äta både en onyttigare och en nyttigare kost. Efter den onyttigare kosten var deltagarnas djupsömn ytligare, jämfört med efter den nyttigare kosten. Resultaten publiceras i tidskriften Obesity.

Peer-review/Randomized controlled/clinical trial/People

 

Några epidemiologiska studier har tytt på att det vi äter är kopplat till förändrad sömn. Däremot har enbart ett fåtal studier undersökt hur kosten i sig direkt påverkar sömnen. Ett sätt att göra det är att låta samma deltagare äta olika koster i slumpmässig ordning.

– Både dålig kosthållning och dålig sömn kan öka risken för flera folkhälsosjukdomar. I och med att kosten är så viktig för hälsan, ville vi ta reda på ifall vissa av kostens hälsoeffekter omfattar förändringar av vår sömn. Det har även saknats så kallade interventionsstudier, där man ser om en förändring i livsstil har någon betydelse för sömnen. I den typen av studier kan man mer definitivt isolera kostens direkta påverkan på sömnen, säger Jonathan Cedernaes, läkare och docent i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet.

Tidigare har framförallt epidemiologiska studier visat att en kost som innehåller exempelvis högre mängder mättat fett och socker, och lägre andel kostfiber, är kopplad till sämre sömn. Till exempel djupsömnen tycks kunna påverkas av det vi äter. Men ingen studie hade tidigare undersökt vad som händer om vi människor äter en så att säga onyttig kost, och jämför det med hur sömnen ser ut efter en nyttig kost.

– Det som är spännande i sammanhanget är att sömnen är väldigt dynamisk. Vår sömn består av olika sömnstadier med olika funktion, till exempel djupsömn. Varje sömnstadium har olika typer av elektrisk aktivitet. Den reglerar bland annat hur återställande sömnen är, och skiljer sig över olika hjärnregioner. Men sömnstadiernas elektriska aktivitet kan även påverkas negativt av faktorer som insomni och åldrandet. Tidigare har det inte undersökts om samma typ av förändring i våra sömnstadier kan uppstå efter olika matintag, säger Jonathan Cedernaes.

Varje studietillfälle innebar flera dygns övervakning i ett sömnlaboratorium. Därför ingick enbart 15 individer i studien. Sammanlagt deltog 15 friska normalviktiga unga män. Deltagarna screenades bland annat för sina sömnvanor, vilka skulle vara normala och inom det rekommenderade intervallet, det vill säga sju till nio timmars sömn per natt.

Deltagarna fick i slumpmässig ordning äta en mer nyttig kost, samt en onyttigare kost. De två alternativen innehöll lika många kalorier, men kalorimängderna var beräknad individuellt. Den onyttigare kosten innehöll bland annat högre halter av socker och mättat fett, samt mer processad mat. Varje kost åts i en veckas tid, samtidigt som deltagarna sömn-, aktivitets- och måltidsscheman kontrollerades på individnivå. När veckan var slut undersöktes deltagarna i ett sömnlaboratorium. Där fick de först sova en vanlig natt, samtidigt som hjärnans aktivitet mättes för att övervaka deras sömn. Deltagarna hölls sedan vakna i sömnlaboratoriet, för att därefter få sova ikapp. Även då registrerades deras sömn.

 

 

Studien visar att deltagarna sov lika länge med båda kostalternativen. Det gällde både under tiden de höll en diet, och kort efter att de hade avslutat den. De tillbringade också lika lång tid i olika sömnstadier oavsett kost.

 

– Men vi var särskilt intresserade av att undersöka hur kvaliteten på djupsömnen såg ut, i och med att det kan vara ett mått på hur pass återställande sömnen blir. Intressant nog såg vi att djupsömnens var ytligare när deltagarna hade ätit onyttig mat, jämfört med efter den nyttigare maten. Den effekten höll i sig även en andra natt, efter att deltagarna hade avslutat respektive kost och då i stället åt en identisk kost. Liknande förändringar av sömnen kan ses vid åldrandet, samt vid insomni. Vid sådana tillstånd kan det hypotetiskt sett, ur ett sömnperspektiv, kanske vara av större vikt att vara noggrann med kosten, säger Jonathan Cedernaes.

Forskarna vet i nuläget inte hur länge effekterna på sömnen av den onyttiga kosten kan finnas kvar. Studien undersökte inte heller om den förändrade sömnkvaliteten påverkar funktioner som regleras av till exempel djupsömnen.

– Det vore intressant att även göra funktionella test, för att exempelvis se om minnesfunktioner påverkas, som i stor utsträckning styrs av sömnen. Minst lika intressant vore att förstå hur länge påverkan på sömnen kan sitta i. I dag vet vi inte heller vilket eller vilka ämnen i den onyttigare kosten som resulterade i mer ytlig djupsömn.

Enligt forskare behöver det göras ytterligare studier för att följa upp resultaten, bland till exempel andra åldersgrupper.

– En onyttig kost innehåller ofta både större mängder av mättat fett och socker, och lägre andel kostfiber. Det vore intressant att undersöka närmare om det är någon särskild av faktorerna som bidrar mer. Vår kostintervention var ganska kortvarig och både socker- och fettinnehållet hade kunnat vara högre. Det är möjligt att en ännu onyttigare kost hade gett mer uttalade effekter på sömnen, säger Jonathan Cedernaes.

Extern skribent: Uppsala universitet | 2023-05-30

 

 

 

Fler nyheter

TIPS & RÅD
Våren är här – så gör du om du hittar en djurunge

F&V
Nya mekanismer bakom antibiotikaresistens

INSÄNDARE:
Raggmunk och fläsk … Och spårväg!

FOLKLIGT
Festligt på Fyrisgårdens Broloppis

SPORT
Uppsalas Patricia Kamga slog svenskt juniorrekord

UPPSALA SÖDRA
Nu upphandlas byggandet av Uppsalas spårväg