UTREDNING VISAR —Långa väntetider riskerar barn och ungas hälsa -

6 maj 2025

UTREDNING VISAR —
Långa väntetider riskerar barn och ungas hälsa

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRIN
Det finns flera brister i den psykiatriska barn- och ungdomsvården.

Kategorier: BARN OCH UNGDOM, MÅENDE, PSYKIATRI, PSYKISK OHÄLSA, SVERIGE, VÅRD

Det visar IVO:s utredningar av klagomål från patienter och vårdgivarnas egna anmälningar enligt lex Maria inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) 2022–2024.

− Det är långa väntetider för att komma till vården och barn får ofta en fördröjd eller helt utebliven behandling. Vi har även sett brister i kompetensen när det gäller suicidprevention, vilket kan ge en oerhört olycklig utgång. Här måste vården bli bättre för att kunna ta hand om våra unga sårbara, säger Daniel Lilja, avdelningschef på IVO.

Långa väntetider

Under 2022–2024 utredde IVO 104 klagomål mot vårdgivare inom BUP och riktade kritik i 63 fall.

En tredjedel av klagomålen (19 av 63), där IVO riktar kritik mot vårdgivaren, handlar om långa väntetider där barn fått vänta för länge på vård. Att inte få vård i tid kan leda till att patientens mående försämras och skulle kunna innebära ett ännu större vårdbehov.

− Obehandlade depressioner och ångestsyndrom kan förvärra suicidala tendenser och självskadebeteenden. Här är det av största vikt att vården agerar skyndsamt, säger Daniel Lilja, avdelningschef på IVO

Fördröjd och utebliven behandling

Drygt 40 procent (26 av 63) av de klagomål där IVO kritiserar vårdgivaren handlar om bristande behandling. Försenad eller utebliven behandling har lett till allvarliga konsekvenser som hög skolfrånvaro med social isolering och ökande ångest som följd.

− I de mest allvarliga fallen har utebliven eller försenad vård lett till självmord eller självmordsförsök, säger Daniel Lilja.

Bristande kompetens inom insatser mot självmord

Under 2022–2024 mottog IVO 46 lex Maria-anmälningar från vårdgivare inom BUP där nästan hälften (20 av 46) gällde självmord eller försök till självmord. Vårdgivarna själva har identifierat att bristerna beror på kompetensbrist och otillräckliga rutiner.

Även IVO konstaterar i klagomålsärenden att bedömningar av självmordsrisk har saknats och att de i vissa fall inte genomförs tillräckligt skyndsamt.

− Det är viktigt att vården gör en strukturerad bedömning av självmordsrisk för att identifiera riskfaktorer och förstå patientens tillstånd. Vårdgivarnas bedömningar behöver kunna utföras skyndsamt eftersom patientens tillstånd snabbt kan förändras och försämras, avslutar Daniel Lilja.