I juni 2022 infördes ett nytt brott, hedersförtryck, för att åstadkomma en mer heltäckande och ändamålsenlig lagstiftning som speglar allvaret med hedersrelaterat våld och förtryck.
Brå har utvärderat hur bestämmelsen tillämpats och drar slutsatsen att kriminaliseringen inte fungerat bra. Istället för att förbättra de utsattas situation leder rättsprocessen allt för ofta till att deras situation försämras. Under de första tre och ett halvt åren efter att brottet infördes anmäldes 254 brott om hedersförtryck. Det kan ställas i relation till att en tidigare enkätstudie i de tre storstäderna visat att nästan var tionde niondeklassare angav att de levde med hedersrelaterat våld.
– Orsaken till att anmälningarna är få kan vara att de utsatta inte känner till den nya straffbestämmelsen, och att de utsatta samt polis och åklagare inte tror att en anmälan skulle förbättra deras situation, säger Stina Holmberg, forskare på Brå.
Av de 141 ärenden som polisen arbetade med de första två och ett halvt åren, det vill säga fram till årsskiftet 2024/25, ledde bara sex till åtal och endast tre av åtalen ledde till fällande dom. Att antalet åtal är så litet beror främst på tre saker. För det första att de livsinskränkningar och den kontroll som målsägandena berättar om, inte överensstämmer med vilken typ av brott som krävs för att döma någon för hedersförtryck. Som åklagare och domstolar tolkar bestämmelsen krävs det i praktiken att målsäganden blivit misshandlad vid flera tillfällen, men det som beskrivs i ärendena är vanligtvis olika former av psykiskt våld.
– Dessutom vill nästan hälften av målsägandena inte delta i polisutredningen efter anmälan, de hoppar av direkt eller efter ett tag. Många av dem är barn som placeras i familjehem i anslutning till anmälan, där de känner sig ensamma och saknar sin familj. De kan också vara rädda för repressalier från familjen och släkten. Och ofta saknas tillräcklig bevisning, eftersom de övriga i familjen som regel är lojala mot gärningspersonen och inte vill vittna, säger Stina Holmberg.
De flesta åklagare som besvarat Brås enkät tror att lagen kan ha en positiv signalverkan även om den hittills lett till få domar. Men det är bara en minoritet av åklagarna, och nästan inga av de regionala samordnare som stödjer kommunerna i arbetet om hedersrelaterat våld och förtryck, som tror att en polisanmälan leder till att målsägandens situation förbättras. Nästan hälften av åklagarna menar att målsägandens situation försämras.
De regionala samordnarna lyfter i studien fram vad de ser som viktigare och bättre insatser än en rättsprocess, till exempel att insatserna till de utsatta måste vara flexibla och ta hänsyn till den svåra situation som de hamnar i när de söker hjälp. De trycker också på att man även måste arbeta med dem som upprätthåller hedersnormerna och genom bättre integration motverka att parallella normsystem med hedersinslag vidmakthålls.
Fakta
I utvärderingen har Brå gått igenom samtliga polisanmälningar och framför allt 141 ärenden om hedersförtryck (i många ärenden ingår flera anmälda brott) från tiden juni 2022 till och med december 2024. Ett annat underlag är samtliga 87 domar till december 2025 där Brå identifierat att åklagaren yrkat på en straffskärpning på grund av hedersmotiv. Brå har även genom enkäter och intervjuer inhämtat synpunkter från olika aktörer på både bestämmelsen och på de utsattas behov.
// Extern skribent: Brottsförebyggande rådet (Brå)
__________
UMLN
Uppsalas favoritläsning
(Sedan 2005)
