En ny förordning om invasiva arter gäller från 15 maj i Sverige. För första gången finns en nationell förteckning med arter som omfattas av förbud i landet.

– Blomsterlupin och kanadensiskt gullris tillhör de mest kända och de är välspridda i trädgårdar, längs vägkanter och på öppna gräsmarker, säger Mattias Renström som är handläggare på Länsstyrelsen i Uppsala län.

Växter som redan finns på tomten är tillåtna att ha kvar. Men fastighetsägare får inte aktivt odla dem och de är skyldiga att vidta nödvändiga åtgärder för att hindra att arterna sprider sig från fastigheten.

– Ett råd för att undvika spridning är att inte låta växterna fröa av sig. Man kan slå av växterna eller klippa av blommorna innan de hunnit bilda frö, och kasta avfallet väl förslutet som brännbart. Ett mer långsiktigt sätt att undvika spridning är att försöka utrota växten på platsen. Mindre bestånd kan grävas upp. Man kan också återkommande slå, klippa eller röja för att trötta ut växterna, säger Mattias Renström.

För den som inte vill förlora blomsterprakten i trädgården finns alternativ. Det går att finna liknande växter i handeln, som inte är invasiva.

Vattenlevande arter

Många av de vattenlevande arterna är fiskar som skulle kunna bli problematiska om de hamnar i våra vatten. Två vattenväxter finns upptagna på listan: Vattenpest finns i dag under ytan i många uppländska sjöar, medan sjögull fläckvis täcker vattenytan i andra delar av Mälaren.

Den nationella förteckningen är framtagen med hot mot svensk natur i åtanke. Sedan tidigare finns EU:s förordning och tillhörande förteckning, med fler än 100 arter som omfattas av förbud, bland annat jätteloka, jättebalsamin och parkslide som är väl spridda i Uppsala län.

Läs även:

Sveriges första nationella förteckning över invasiva främmande arter, NaturvårdsverketLänk till annan webbplats.

Metodkatalog för bekämpning av invasiva arter, NaturvårdsverketLänk till annan webbplats.

Alternativ till populära invasiva trädgårdsväxter