^{• VÅRD • AI | Sjukvård / Artificiell intelligens / Socialstyrelsen}

>>
Användningen av artificiell intelligens (AI) i hälso- och sjukvården i Sverige är fortfarande begränsad. Det pågår mycket forskning inom området men bara ett mindre antal applikationer är än så länge i drift, visar en kartläggning som Socialstyrelsen har gjort. En slutsats i rapporten är att vårdkvaliteten kan förbättras med hjälp av AI.

Av enkät- och intervjusvar framgår att AI används i totalt 59 tillämpningar eller stöd i hälso- och sjukvården i Sverige i dag. Ytterligare drygt 100 tillämpningar planeras att införas under de närmaste åren, och det pågår ett stort antal forskningsprojekt.

– Ett område där AI-tillämpningar används i dag är patientövervakning och stöd i hemmet. Det handlar till exempel om fjärrövervakning av patienter med hjärtsvikt och medicineringsboxar som påminner patienten om att det är dags att ta sin medicin, säger Dick Lindberg, utredare på Socialstyrelsen.

Ett annat område där AI används är bildanalys, exempelvis verktyg för att analysera röntgenbilder, ultraljud och mammografi.

– Detta är också det område där mest forskning pågår och där flera applikationer förväntas inom en snar framtid. Bland annat är stöd för att tolka bilder av hudförändringar på gång, säger Dick Lindberg.

Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Östergötland är de regioner som har flest AI-baserade stöd. Det finns även produkter hos de privata vårdgivarna, samt ett antal som inte tillhandahålls via vårdgivare men som kan köpas på öppna marknaden.

Kan bidra till bättre vårdkvalitet
Socialstyrelsens kartläggning visar att vårdkvaliteten kan förbättras på olika sätt med stöd av AI. AI kan bidra till en mer kunskapsbaserad och personcentrerad vård. För det mesta utför AI också sin uppgift mer robust än människor. Människors prestationer är mer varierande, vilket kan vara både en fördel och en nackdel.

– Detta talar för att vårdkvaliteten skulle tjäna på att man utnyttjar ett samarbete mellan maskin och människa för att utnyttja bådas styrkor. AI-stöden kommer att förändra arbetet för vårdpersonalen men kommer inte att utgöra ett substitut för personalens insatser, säger Dick Lindberg.

Etiska ställningstaganden
Kartläggningen visar att etiska ställningstaganden är viktigt för att bedriva forskning och för att använda AI-stöd i den kliniska verksamheten. Det handlar till stor del om hur de stora datamängder som krävs för utvecklande av AI används.

–  Det är viktigt att datan är representativ för målgruppen för AI-stödet. Finns det felaktigheter i underlaget i form av till exempel skev könsfördelning och ålder så riskerar AI-stödet att ge fel utfall och personalen kan dra fel slutsatser, säger Dick Lindberg.

Indikatorer för uppföljning av digital vård
Uppföljningen av den digitala vården behöver stärkas och Socialstyrelsen presenterar i rapporten till regeringen förslag till indikatorer för att kunna följa upp digital vård utifrån kvalitet och säkerhet – exempelvis väntetider, befolkningens förtroende för vården, samt Nationella Stramas nytillkomna och uppdaterade infektionsindikatorer. Utöver vårdens utfall bör uppföljningen även inkludera andra perspektiv såsom patienters, närståendes och personalens upplevelse av vården.

______________________________________________________
^{Artikelförfattare: Socialstyrelsen (Urspr. publ. 31 oktober 2019)}