^{OFFENTLIG KONST • Street Art | Amara Por Dios / Väggmålning / Bärjetunneln / Leva & Verka / Luthagen}

>>
Ingen människa som sedan september har passerat ”Börjetunneln” (under Luthagsesplanaden) kan ha missat att det där pågår ett konstnärligt spraymåleri. Och snart är konstverket fullbordat! Uppsalamagasinet Luthagsnytt fick en pratstund med konstnärinnan på hennes arbetsplats under den tungt trafikerade esplanaden.

Det är knappt man hör ljudet från trafiken ovanför. De två körfälten i tunneln har under merparten av september månad begränsats till ett. Utmed mittlinjen löper ett staket med reflekterande orangeröda skyltar fastsatta. Från det avspärrade området kommer en stickande lukt av spraygas mot mig och en bit bort ser jag en cykel stå parkerad. Och sedan ser jag konstnären själv, Amara Por Dios heter hon. När hon kommer gående är hon iklädd en mössa och kulörta kläder … Och i handen vilar en sprayburk i ett ledigt grepp. 
Amara Por Dios har ett stort antal väggmålningar på sin CV. Verk som idag kan hittas och beskådas lite varstans världen över. Hon växte upp i Stockholmsförorten Farsta och fann kärleken till graffitin genom sina äldre och, som hon uttrycker det i  Stockholm Direkt, ”lite coolare kusiner”. Som tolvåring hade hon skapat sin egen tag ”Siesta” (ung. tupplur på spanska, red). Varför siesta, kan man undra? Jo, därför att hon gillade att sova.

STOCKHOLM – LONDON – UPPSALA
Efter studier på Södra Latins gymnasium valde Amara att flytta från Sverige till London med motivationen att den brittiska huvudstaden hade ett långt mer tolerant förhållningssätt till graffiti än t.ex. Stockholm. I London kom hon att mer eller mindre överge den rena bokstävernas graffiti för – mer eller mindre – intrikata föreställande motiv. I dag kan hennes verk (förutsatt att dessa inte har blivit övermålade, vilket alltid är en risk för street artists) ses på mängder av väggar. Bland annat vid trendiga Brick Lane, Village Underground, Hanbury- och Pedley Street i de östra delarna av staden.

När UMLN träffar Amara Por Dios berättar hon om bakgrunden till sitt senaste verk, en färgstark målning som har fått namnet Vägen ut.
– Förlagan skapade jag tillsammans med barn på Biotopia, säger hon samtidigt som hon rättar till gasmasken som nu dinglar runt halsen.
Den bär hon annars alltid över mun och näsa när den (i vått/ flyktigt tillstånd, red) giftiga sprayfärgen appliceras. Det är Offentlig konst i Uppsala kommun som är beställaren av verket Vägen ut.
– Efter ett antal konst-workshops på Bioptopia under sensommaren är det snart fullbordat, konstaterar Amara samtidigt som hon följer de slingrande linjerna bortåt tunnelns södra öppning. Barnens bidrag, teckningar ser du att jag har vävt in i motivet, fortsätter hon.

Målningen går över regnbågens alla färger – från lila till grönt -, eller tvärtom beroende på vilket håll man närmar sig tunneln. Efter en mindre lyckad tid som boende och verksam i Uppsala (det var svårt att få erkännande och uppdrag i det traditionella Uppsala, har hon själv berättat vid ett flertal intervjutillfällen) bor Amara Por Dios numera i barndomsstaden Stockholm igen. När vi har sagt hejdå till varandra vänder hon sig med en bestämd rörelse, trär på gasmasken igen och går bort mot en liten bit grå betongvägg som ser ut att längta efter att få sälla sig till sin allt färggladare omgivning. Och jag … Jag tar vägen ut och lämnar Amara och Vägen ut bakom mig i vetskap om att jag åtminstone snart kommer att återse den sistnämnda.

<<
______________________
^{redaktion@luthagsnytt.se}