^{SJUKVÅRD / SMÄRTREHABILITERING / AKADEMISKA SJUKHUSET}

>>
En kombination av psykologiska och fysiska rehabiliteringsinsatser har god effekt vid långvarig smärta, men ofta saknas tydlig inriktning mot återgång i arbete. I en ny studie på smärtcentrum, Akademiska sjukhuset i Uppsala och Uppsala universitet, ska en metod för arbetsanpassning kallad Krav- och funktionsschema (KOF) utvärderas.

Långvarig smärta innebär att man haft värk/smärta i minst tre till sex månader. Det betraktas numera som en egen sjukdom, till skillnad från akut smärta som är ett slags larm om att något inte står rätt till i kroppen. Långvarig smärta är ofta komplex och kan vara svår att komma till rätta med. För vissa tar den över vardagen, med sjukskrivning och försämrad livskvalitet som följd.

– Forskning visar att kontakt mellan vårdgivare, anställd och arbetsgivare ökar smärtpatienters möjlighet till återgång i arbete. KOF-metoden ger ett konkret stöd för samverkan vid behandling av långvarig smärta. Syftet med studien är att utvärdera användbarheten samt att ny kunskap ska leda till ökad tillämpning i vården så att smärtrehabiliteringen blir mer arbetsinriktad, säger Therese Hellman, doktor i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet.

Forskningsprojektet, som leds av forskare vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, finansieras av försäkringsbolaget AFA som tilldelat studien cirka två miljoner kronor. Studien startar i höst och ska pågå fram till 2021.

Projektet genomförs på smärtrehabiliteringsmottagningen, Akademiska sjukhuset. Data kommer att samlas in via intervjuer, enkäter och från det nationella registret över smärtrehabilitering. Både samtal och intervjuer kommer att genomföras av arbetsterapeuterna vid smärtcentrum (Elin Johansson, Monica Tibell, Ylva M Karlsson och Åsa Andén Abrahamsson).

– Vi räknar med att inkludera omkring 50 patienter på smärtrehabiliteringsmottagningen som har erfarenhet av KOF-samtal. Dessa kommer sedan att jämföras med patienter som inte deltagit i sådana samtal, säger Katarina Danielsson, doktor i medicinsk vetenskap, psykiatriker och medicinskt ledningsansvarig läkare på mottagningen för smärtrehabilitering vid Akademiska sjukhuset.

Studien leds av Therese Hellman, doktor i medicinsk vetenskap vid Uppsala Universitet och arbetsterapeut vid arbets- och miljömedicin på Akademiska sjukhuset. Hon är också huvudsökande till anslaget från AFA. Övriga medsökande forskare är:
Magnus Svartengren, överläkare och professor vid arbets- och miljömedicin
Katarina Danielsson, specialistläkare i psykiatri och doktor i medicinsk vetenskap vid Uppsala Universitet
Elin Johansson, arbetsterapeut på smärtrehabiliteringsmottagningen, Smärtcentrum
Sofia Åström-Paulsson, doktorand och läkare vid arbets- och miljömedicin

_____________________________________
_{Textförfattare: Akademiska sjukhuset i Uppsala}
^{(Ursprungligen publ. 16 augusti 2019)}
_____________________________________