>>

Att vara kvinnlig vloggare i USA och aktivt berätta att man är ateist, är problematiskt. De ifrågasätts ordentligt och en del krävs på bevis på att gud inte existerar. Samtidigt tycker många av dem att det är viktigt att vara ateist i det offentliga rummet. När det kan vara helt omöjligt i privatlivet och i familjen – då blir Youtube en möjlighet att vara synlig. Det visar en ny avhandling i religionssociologi från Uppsala universitet.

– Det amerikanska samhället har en väldigt stark offentlig religiositet. Det finns en förväntan på att landets president ska vara kristen och göra kristna uttalanden. ”Vilken församling hör du till” är en vanlig fråga. Det går att använda kristna argument i den offentliga politiska debatten, på ett sätt som inte skulle passera i Sverige eller Västeuropa. Att gå ut och säga att man inte tror på gud kan till och med skapa problem i förhållande till ens arbetsgivare. Därför är det intressant att se på vilket sätt som amerikanska ateister kommer fram och vilket bemötande de får, säger Evelina Lundmark som nyligen disputerat vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet.

Utgångspunkten för forskningen var frågor kring kopplingar mellan ateism och genus som väckts tidigare när Evelina Lundmark studerade ateism på reddit.com. I sin forskning har Evelina Lundmark tagit kontakt med ett 60-tal ateistiska kvinnliga amerikanska vloggare på Youtube. Avhandlingen har en kvalitativ inriktning och baseras framförallt på analyser av 60 videor med kommentarer och även intervjuer med fem vloggare.

Presentationerna och kommentarerna analyseras som uttryck för hur man kan skapa både en individuell och en kollektiv identitet bland icke-organiserade ateister som lever i ett sammanhang där ideal om medborgarskap är starkt kopplat till en kristen, religiös identitet, där ateism som livsåskådning är snudd på otänkbar.

– Jag vill beskriva hur det är att vara i minoritet i ett väldigt snävt sammanhang, fortsätter Evelina Lundmark. I det här fallet handlar det om att vara ateist i ett samhälle där religionen är väldigt viktig. Vloggarnas drivkraft är att visa att de är vanliga människor som har moraliska övertygelser ”trots” att de är ateister. I deras resonemang finns det en tydlig tanke om synlighet, att på sätt och vis ”komma ut ur garderoben” som ateist.

Hon poängterar att samhällen ser olika ut över hela USA, och de platser som oftast kommer fram i studien är sydstaterna och Texas, platser som är kända för att vara mer religiöst konservativa.

Avhandlingen visar hur vloggarna blir ifrågasatta och utmålade som amoraliska, som inte tillräckligt ateistiska och hur de blir objektifierade. Men vloggarna får också positiv respons. Deras berättelser hyllas som både banbrytande, modiga och inspirerande. Det finns en spänning mellan de som kommenterar och de som gör videos. Vloggarna berättar om sina egna erfarenheter. Vad var det som gjorde att var och en av dem blev ateist? I vilken ålder och vilket sammanhang.

De som kommenterar ställer krav på att vloggarna ska bevisa att gud inte finns. ”Hur kan du tro på Big bang och på evolutionen?” är en typ av frågor som de får. Kommentatorerna öser på med frågor om guds existens, sina egna väckelseberättelser och religiösa upplevelser. Deras gränslöshet skapar en spänning mellan vloggare och kommentatorerna.

– Detta fångar in en spänning mellan vad religiösa kommentatorer förväntar sig, och vad vloggarna är intresserade av att förmedla. Vloggarna i avhandlingen vänder inte på frågeställningen och fokuserar inte på bevis om gud finns eller inte. Många uttrycker respekt för dem som är religiösa och som tycker annorlunda. De vill bara säga att ”jag tror på det här, på det här sättet och det viktigt för mig”, förklarar Evelina Lundmark.

En annan sak som Evelina Lundmark lyfter fram är att flera av vloggarna gör skillnad på sitt privata liv och sitt ”offentliga” liv online. Detta eftersom en ateistisk identitet ses som en källa till konflikt inom familjen. Bland de som varit öppna med sin ateistiska identitet med nära och kära finns det mycket riktigt exempel på konflikt, en kvinna berättar om hur hon låtsats bli omvänd och kristen och gått i samtal hos en pastor för att undvika bråk med familjen, en annan beskriver den fysiska misshandel hon utsatts för.

– Flera gör stor skillnad på vad de säger på Youtube och vad de säger privat. När de nyligen blivit ateister och har velat dela sin övertygelse med andra, har flera av vloggarna först hamnat i konflikt med sina vänner. Men det kan bli ensamt att vara påstridig. Efter ett tag har de kommit fram till att det finns viktigare saker att göra med sina vänner, än att diskutera det här hela tiden. Så man pratar inte alltid om ateism med nära och kära men man gör det online, avslutar Evelina Lundmark.

Artikelförfattare: Uppsala universitet