(Signerat H. Wfrankh)     
—      
I dag, torsdagen den 15 mars, infaller den internationella dagen mot polisvåld. Vår egen svenska polis är med internationella mått ansedd som en minst sagt mild och tålmodig variant, vilket på det stora hela bara bör ses som en merit för kåren. Men som jag brukar säga; buset som tar till våld förtjänar inte att, och kan knappast framgångsrikt, bemötas på ett milt vis. Hårda grepp tarvar dessvärre hårda motåtgärder, svårare än så kan det väl knappast vara?
Men på många platser runt om i vår värld missbrukar polismyndigheter och enskilda representanter för dessa sina rättigheter när det kommer till våldsutövande. Därför har denna, den internationella dagen mot polisvåld införts. Ursprungligen instiftades dagen av rörelserna Black Flag i Schweiz och COBP (Collectif Opposé à la Brutalité Policière, red) i kanadensiska Montreal.

Ehuru…
I vårt land är bekymret snarare det omvända. När vår polis och annan räddningstjänst inte kan utföra sina uppgifter p.g.a. våldsverkare, då har vi som samhälle ett stort problem. Och där är vi uppenbarligen nu. Här står vi med ett stort problem framför oss. Därför anser jag att den här dagen på hemmaplan snarare bör handla om och belysa det problemet. Polisens våldsmonopol i fredstid måste stärkas och de våldsverkare som motsätter sig detta går inte att hålla i handen utan hårdhandskarna på. Svårare än så är det inte.
// Signerat H. Wfrankh
(Observera att åsikterna i texten är författarens egna)
>>