Avtalet är en grundförutsättning för att kunna planera för att gemensamt hantera hälso- och sjukvård vid höjd beredskap och krig.

– Regionerna samlar nu kraft för att kunna bedriva samhällsviktig verksamhet vid kriser, höjd beredskap och krig, samtidigt som vi stärker förmågan att stödja Försvarsmakten. Regionerna behöver gemensam samordning och planering, vilket blir möjligt med ett ändamålsenligt säkerhetsskydd, säger Johan von Knorring, regiondirektör i Region Uppsala.

Regionerna ansvarar för hälso- och sjukvården i både fredstid och vid en eventuell väpnad konflikt. Om det skulle bli krig ska regionerna kunna ta hand om både egen och allierad militär personal, landets invånare samt människor på flykt. För att kunna hantera en väpnad konflikt kommer Sveriges regioner att behöva koordinera behoven och samordna resurserna där de behövs mest. Vid höjd beredskap eller krig kan det handla om traumakapacitet, vårdplatser, ambulanser, sjuktransporter, sjukvårdsmaterial/läkemedel och annan utrustning.

– Vid den här typen av samverkan kommer information och verksamheter med höga skyddsvärden att beröras. Därför behöver regionerna reglera hur man sinsemellan ska hantera information och delta i verksamheter som har betydelse för Sveriges säkerhet. Det behövs ett intakt säkerhetsskydd, och det har Sveriges 21 regionstyrelser nu avtalat om, säger Johan von Knorring.  

Säkerhetsskyddsavtalet reglerar bland annat hur man ska delge och informera varandra, hur skyddet ska upprätthållas samt vilka krav som ställs på varje region. Säkerhetsskydd behövs för att skydda säkerhetskänsliga verksamheter, främst mot olika typer av antagonistiska handlingar från olika aktörer. De legala kraven på detta har varit utgångspunkten för det regionövergripande avtalet om säkerhetsskydd.

•

Extern skribent: Region Uppsala | 2024-10-24