| Hanukkah/ Chanukkah: 12-20 december -2017 |
>>
I Sverige, precis som i resten av världen, firar Judar Ljusets fest (Hanukkah/ Chanukkah) i åtta dagar med start i dag, tisdagen den 12 december. 2017 års högtid avslutas onsdagen den 20 december.
Dessa datum ändras från ett år till ett annat och styrs av den judiska kalendern som är lunisolar (baserad på både solens och månens omlopp). Högtiden infaller alltid mellan sena november och december och i den hebreiska kalendern är det alltid den 25 Kislev.

Högtiden firar att den judiska rebellarmén (-ätten) Mackabéerna segrade över de Seleukidiska härskarna år 165 f.Kr. och därmed kunde återta – och återupprätta – det Heliga Templet (Beit HaMikdash, בית המקדש) i Jerusalem. Till den brittiska kvällstidningen Evening Standard [ES] säger Dr. Maria Diemling vid Canterbury Christ Church University, att den historiska kontexten är kampen mellan tradition och assimilation, vilket är ett återkommande tema genom den judiska historien.
Enligt judisk tradition högtidlighåller man minnet av det mirakel som skedde i templet då Mackabéerna fann olja som bara skulle räcka till att hålla ”den eviga elden” brinnande i ett dygn. Men att ett mirakel då fick oljan att brinna i hela åtta dygn (därav högtidens längd), tillräckligt länge för att ny olja skulle kunna tillverkas.

Hanukkah uppmärksammas främst i hemmet där man tänder den nioarmade ljusstaken Hanukkiah, eller Hanukkah Menorah som den också kallas. Det nionde ljuset är ”tjänarens” från vilket de övriga ljusen tänds, ett nytt för varje dag. Och här börjar man att tända från höger och går mot vänster (alltså tvärtemot hur vi gör med vår adventsljusstake, reds anm). I samband med att ljusstaken tänds sjunger man ofta traditionella sånger varpå den ofta placeras nära ett fönster – för att på så sätt ”förkunna miraklet”.
Under Hanukkah bjuder seden att man äter mat, godis o.s.v. som helst ska vara friterat i olja, just för att återkoppla till oljemiraklet i templet. Det hör också (ofta) till att man leker lekar, spelar spel och ger bort små presenter till familjens yngre medlemmar.
Förr gav man av tradition ”bara” pengar (’gelt’ på jiddisch) men nuförtiden är det också vanligt att även chokladmynt ges bort. Det har blivit allt vanligare att man ger barnen en present på varje av de åtta dagarna. Sannolikt beror denna, främst västerländskt, nya sed på att judiska föräldrar vill kompensera för att deras barn inte får fira traditionell jul med tillhörande klappar.
Dr. Maria Diemling berättar i ES att många brittiska judar ger pengar till välgörenhet i samband med Hanukkah och att föräldrar då uppmuntrar sina barn att göra detsamma med några av sina ”Hanukkah-pengar”.

Kuriosa om ”driedel”:
En driedel är en snurra med fyra sidor, på vilka det står olika hebreiska bokstäver på vardera sida. Bokstäverna formar tillsammans meningen ”ett mirakel skedde här” och speldeltagarna vinner/ förlorar som regel pengar eller godis då dessa är de definitivt vanligaste insatserna.

//Signerat Peder L.G. Strandh
____________________________________________________________________________________________________________________

BILD: T.v. en Hanukkah Menorah. T.h. en Driedel. Illustrationskollage: UmLN © 2017.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.