Ökad förekomst av extremväder, så som värmeböljor och stormar är förväntad med pågående klimatförändring. Det kommer i sin tur påverka våra skogar. Ökad förekomst av torka kan leda till att träd växer sämre eller i värsta fall dör. Vi vet också att stressade träd har svårare att försvara sig mot andra skadegörare. Att vädret påverkar trädens förmåga att växa är kanske inte någon överraskning. Samtidigt som vi vet mycket om hur träd klara temperaturer och nederbörd finns osäkerheter om hur skogen reagerar på förändrade förutsättningar som rådande klimatförändring medför.

Forskare har därför försökt uppskatta utsattheten för torka hos gran och tall men också försökt fånga vad som gör att ett träd växer dåligt ena året och bra ett annat.

Ofta används slumpmässigt valda träd i studier. För att undersöka hur träden växer har forskarna i det här fallet istället kunnat utgå från försök med gran- och tallbestånd planterade på samma mark vilket är unikt. Det gör det också möjligt att med större säkerhet säga att skillnaderna i respons till väder beror på trädslaget och inte på olika markförhållanden.

Forskarna jämförde träd från 16 olika platser fördelat över Sverige. Från varje plats tog forskarna borrprov från träden för att mäta årliga diametertillväxten, dvs. längden mellan varje årsring. Med hjälp av ett årsringsindex kunde de utläsa om trädet vuxit bättre eller sämre än förväntat.

‒ Vi kunde sedan jämföra goda och dåliga tillväxtår med månadsvisa väderdata för den platsen. Då såg vi till viss del olika respons för gran och tall, säger Emma Holmström, universitetslektor vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap.

Olika förhållanden gynnar de olika trädslagen

Efter jämförelser mellan olika platser och de olika trädslagen kunde forskare se att en tillräcklig nederbörd i juni var viktig för gran medan en varm och härlig högsommar var av stor betydelse för tall. Gran växer sämre de år som har en torr försommar, och båda trädslagen gynnas av en varm marsmånad.

Forskarna jämförde även hur träden vuxit före, under och efter extremtorkan 2018 och kunde då se att det främst var i södra Sverige som torkan gav en lägre tillväxt. I södra Sverige där effekten var stor visade det sig att tall återhämtade sig snabbare efter torka än gran.

Risken för torkskada ökar

Med hjälp av Riksskogstaxeringens borrkärnor går det göra trädslagsvisa modeller för hur trädens tillväxt varierar utifrån olika väderförhållanden. En styrka i de stora dataseten från riksskogstaxeringen att de omfattar både en geografisk bredd såväl som en tidsmässig. Det vill säga att de nationella inventeringarna är kraftfulla för att visa trender över tid och mellan nord och syd.

– Nackdelen är dock att det kan vara svårt att dra slutsatser kring skillnader i skötselsystem eller mellan trädslag. Det beror på att det oftast finns ett starkt samband mellan marktyp och trädslag, någon har ju en gång valt att plantera gran på en viss mark och tall på en annan. Likaså vet vi att blandskogar är vanliga på lite bördigare och friska marker jämfört med torra, karga eller magra marker, säger Emma Holmström.

Forskarna valde därför att göra en modell som kopplade samman de månadsvisa variationerna i vädret med borrkärnor tagna mellan 2010 och 2018. Modellen bör ses som en av flera indikationer på framtidens skog och var framtida risker i ett förändrat klimat kan vara höga. Till exempel är torka för gran en risk och som idag har ett högrisk område på en tredjedel av landet. I framtiden är det troligt att högriskområdet snarare kommer vara närmare halva Sverige.

Oavsett art kan vi förvänta oss att sannolikheten för torkrelaterade skador kommer öka. En större förståelse för hur skogen svarar på pågående klimatförändring behövs för att skötsel av skogen ska kunna anpassas till torrare och varmare klimat.

‒ Vi uppmuntrar ett aktivt val av trädslag vid föryngringar och att tänka ståndortsanpassat. I redan etablerade bestånd med högre risk för torka bör man fundera på om man behöver anpassa röjningar och gallringar. I generella drag så är fortfarande variation i trädslag, skötselmetoder och att öka andelen blandskogar för att inte satsa alltför ensidigt, ett bra sätt att anpassa nordeuropeiska skogar till framtida torka, avslutar Emma Holmström.