KOST —
Maten inte det enda som påverkar tonårstjejers järnstatus

| KROPP OCH HÄLSA |
Tjejer som äter lite kött har oftare järnbrist än de som äter mycket kött.

Samtidigt finns det tjejer som äter mycket kött som har järnbrist, och de som helt avstår kött som inte har järnbrist. Mängden kött är alltså inte det enda som har betydelse. För tjejer är mensen en viktig faktor. Det visar en ny analys som Livsmedelsverket har gjort.

I Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten ungdom 2016–17 framkom att nästan var tredje tonårstjej har risk för järnbrist. Kött bidrar med järn samtidigt som rött kött och chark, i de mängder vi äter i Sverige, ökar risken för tjocktarmscancer. Så kan köttkonsumtionen minska utan risk för järnbrist? Livsmedelsverket har utifrån data från Riksmaten ungdom 2016–17 analyserat hur stor betydelse maten, framför allt kött och chark, har för ungdomars järnstatus.

Flera faktorer påverkar järnstatus

– Vår slutsats är att mängden kött inte är avgörande, det är flera faktorer som spelar in. Det var vanligare med järnbrist hos tjejer som åt mindre kött. Samtidigt fanns det tjejer som åt mycket kött som hade järnbrist och tvärtom – de som helt uteslöt kött men ändå inte hade järnbrist. Det är med andra ord komplicerat, säger Josefin Edwall Löfvenborg, nutritionist på Livsmedelsverket.

En persons järnstatus, det vill säga hur mycket järn som finns lagrat i kroppen, påverkas främst av järnet från maten och eventuella blodförluster. Tjejer förlorar till exempel regelbundet blod i samband med menstruationen och har därför ett högre järnbehov. Både tjejer och killar som växer har också ett högre behov av järn. Bland killarna var det dock betydligt ovanligare med järnbrist. Vanligast var det bland killar i årskurs 8, där drygt var tionde hade järnbrist.

Vården viktig för att identifiera unga med järnbrist

– Det är viktigt att vården fångar upp ungdomar med risk för järnbrist. Det gäller särskilt tjejer som blöder mycket vid mensen. Men många äter redan ganska mycket kött och att äta mer kött än rekommenderat är inte någon bra lösning. Vi vet att en hög köttkonsumtion ökar risken för tjocktarmscancer, som är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige, säger Josefin Edwall Löfvenborg.

Kunskapen om de faktorer i kosten som kan främja respektive hindra upptaget av järn från maten behöver öka, särskilt som en övergång till en mer växtbaserad kost förespråkas av hälsoskäl. Inom industrin pågår olika innovativa projekt för att ta fram nya växtbaserade livsmedel där näringen kan tas upp bättre av kroppen.

Fakta om järn och kött

  • Järn ingår i hemoglobin som transporterar syre i blodet och i myoglobin som finns i musklerna. Järn ingår även i en del enzymer.
  • Upptaget av järn från maten är komplext och beror framför allt på individens järnstatus: personer med järnbrist tar upp mer järn från maten än en person med fyllda järnlager. 
  • Järn från kött tas upp bättre än järn från vegetabilier. Vissa ämnen i maten underlättar upptaget av järn från maten, till exempel C-vitamin och den så kallade ”köttfaktorn” i kött och fisk, medan andra hindrar upptaget, till exempel fytinsyra i spannmål och baljväxter och kalcium i mejeriprodukter.
  • Rött kött, det vill säga kött från nöt, gris, lamm och vilt, är bra källor till bland annat järn, zink, vitamin B12 och protein.
  • Rött kött i måttliga mängder är inte farligt. Men för mycket rött kött och charkprodukter ökar risken för sjukdom, som cancer i tjock- och ändtarmen.

 

____________

Extern skribent: Livsmedelsverket | 2024-08-29

 

 

 

 

 

Fler nyheter

MUSIK —
Jultoner fyller UKK

JOBBA MED GRÖNT:
Vem ska se till att vi får mat på bordet i framtiden?

TIPS & RÅD —
Nu är det dags att ta fram broddarna

UPPSALA KOMMUN —
Vi står enade med Ukraina
1 000 dagar efter Rysslands invasion

F&V —
Kemikaliecocktailen i svenska ungdomars kroppar speglar födelseland, bostadsort och kön

HUSDJUR —
Enklare att rapportera misstänkta biverkningar av djurläkemedel