U-space som automatiserar obemannad trafik. Det är några av de framtidsscenarion som Transportstyrelsen presenterar i en rapport om Arlandas framtid.

Arlanda är Sveriges klart största flygplats. Men för att bli mer konkurrenskraftig behöver Arlanda öka kapaciteten i infrastrukturen och förbättra tillgängligheten till och från flygplatsen. Därför har regeringen utsett en samordnare som ska ge förslag på hur det kan gå till. På uppdrag av samordnaren har Transportstyrelsen tagit fram en rapport om hur Arlanda kan komma att utvecklas på lång sikt.

– Vårt resande i luften påverkas av händelser i omvärlden, ekonomin och teknikutvecklingen. Vi ser att inrikestrafiken minskar medan utrikesresandet ökar och just utrikestrafiken förväntas stå för tillväxten framöver. Allt detta påverkar naturligtvis hur en flygplats bör vara utformad. Genom den här rapporten vill vi glänta på dörren till framtidens flygplats, säger Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på Transportstyrelsen.

Elflyg på korta sträckor

Något som bedöms öka i omfattning på sikt är drönare och så kallade eVTOL (electric vertical take-off and landing aircraft). Även om dessa på kort sikt inte kommer påverka verksamheten på Arlanda i någon större utsträckning, kommer de behöva nya landningsplatser – vertiports – eftersom de startar och landar vertikalt. Det kan liknas vid dagens helikopterflygplatser.

I ett längre tidsperspektiv är det sannolikt att den här typen av mindre elflyg kommer att transportera passagerare till och från Arlanda i hela Mälardalen. Enligt rapporten är det till och med möjligt att Arlanda skulle kunna utvecklas till en hubb för den här typen av transporter.

När det gäller luftrummet kommer U-space att införas successivt fram till år 2035. U-space kan förklaras som ett koncept av digitala tjänster som går ut på att automatisera den obemannade trafiken. Även dagens luftfart på Arlanda kommer kunna dra nytta av U-space och automatiseras i allt större utsträckning.

Inrikestrafik med elflyg

Om elflyget vinner mark kan Arlandas betydelse som nav för inrikestrafiken komma att minska. Inrikesflygningar kan då i stället ske genom direktflyg mellan olika destinationer. Elflyg och vätgasflyg kräver också ny infrastruktur och kommer av säkerhetsskäl att behöva separeras från övrig trafik. Nya regler för tillhandahållande av marktjänster och ökade krav på användning av hållbart flygbränsle är andra saker som kan ha betydelse för Arlandas utveckling.

Rapporten innehåller förutom statistik över flygtrafiken även en beskrivning av luftfartens historiska respektive framtida utveckling.

•

Extern skribent: Transportstyrelsen