Metoden har i en omfattande studie gjord vid Uppsala universitet och publicerad i eClinMedicine, bekräftats vara effektiv.

– Tumören försvinner fullständigt oftare och man ökar därigenom chansen att slippa operationen och behåller då sin vanliga ändtarm och ändtarmsfunktion. Dessutom får man färre metastaser, säger Bengt Glimelius, professor i onkologi vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhuset, om den nya metoden.

Ändtarmscancer drabbar årligen cirka 2 000 personer i Sverige. Av dessa har en tredjedel hög risk för återfall. När en person drabbas av ändtarmscancer opereras ofta en del av tarmen bort, vilket kan leda till stomi eller till problem med att kontrollera tarmen. Patienten har ofta först fått strålbehandling eller en kombination av strålbehandling och samtidig cytostatika under fem veckor och efter operationen ges ofta ytterligare cytostatika under upp till ett halvt år.

En studie gjord av Uppsala universitet i vardagssjukvården visar att det går att dubblera chansen att slippa operera bort en bit av tarmen om all strålning och all cytostatikabehandling ges först och därefter opereras patienten om det behövs.

– Om tumören försvinner helt under behandlingen låter man bli att operera, man bevarar alltså ändtarmen, slipper stomi och slipper att man har en ny ändtarm. När en del av ändtarmen opereras bort fattar den nya ändtarmen inte riktigt att den ska klara av att låta bli att ge en signal till hjärnan att man behöver gå på toaletten i tid och otid, säger Bengt Glimelius.

Ett stort antal läkare, forskare och forskningssjuksköterskor har bidragit till studien. Data om patienterna har hos många patienter samlats in via kvalitetsregistret för tjock- och ändtarmscancer (SCRCR) och omfattar 461 personer.

Lokalt avancerad ändtarmscancer har traditionellt behandlats med en kombination av strålbehandling och cytostatika följt av operation och ytterligare cytostatika. För fyra år sedan visade en slumpmässig studie att en alternativ metod med en veckas strålbehandling följt av drygt fyra månaders cytostatika resulterade i att fler tumörer försvann helt och färre fick fjärrmetastaser. Senare sågs dock att något fler fick lokala återfall. Först Uppsala och därefter flertalet regioner valde att införa denna behandling, men med en förkortad cytostatikaperiod på tre månader.

Den nya studien bekräftar den tidigare slumpmässiga studiens resultat, men också att den ökning av lokala återfall som noterades inte observerades här.

– Med den gamla behandlingen kunde man i den slumpmässiga studien inte hitta någon tumör hos 14 procent av patienterna om de opererades. Med den nya modellen dubblerade man den siffran till 28 procent. Den nya svenska studien fick samma resultat utan att fler fick lokalt återfall efter nästan fem års uppföljning. Det är viktigt att visa att experimentella behandlingar fungerar också i vardagssjukvården, avslutar Bengt Glimelius.

Studien är delvis finansierad av Cancerfonden.

•

Extern skribent: Uppsala universitet | 2024-08-14