FÖRSOMMARKOLLEN:
Värmeböljan i maj gjorde att sommaren kom extra tidigt i år

| BLOMMOR & BLAD |
På världsmiljödagen och nationaldagen rapporterade medborgarforskare från nästan 1200 platser över hela landet in blomningen av hägg och syrén och några andra vanliga försommarblommor hemma hos sig.

Resultaten visar att försommaren har hunnit extra långt norrut i år, jämfört med de föregående två årens Försommarkollar.

Kampanjen Försommarkollen är till för att undersöka hur klimatförändringarna påverkar några av våra vanligaste blommor, och det görs genom jämförelser av blomningstidpunkten idag med när blomningen skedde förr i tiden. Bakom Försommarkollen, som pågick 5–6 juni, står Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska Föreningen.

Försommarkollen är en medborgarforskningskampanj, där frivilliga personer och professionella forskare samarbetar med inrapportering och analys, som för tredje gången genomfördes på världsmiljödagen (5 juni) och nationaldagen. I kampanjen görs observationer över hela landet av blomningen hos liten blåklocka, liljekonvalj, prästkrage, hägg, rönn och syrén. Genom detta erhålls en ögonblicksbild av hur blomningen ser ut över hela landet för dessa blommor. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska Föreningen har nu analyserat årets rapportering för att se hur växterna har påverkats av vårens och försommarens väder och om det finns någon skillnad jämfört med förr, som kan bero på klimatförändringar.

– På nationaldagen spanade vi in om Sveriges nationalblomma, liten blåklocka, hade hunnit börja blomma i någon del av landet, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen. Den är senblommande, men i år fick vi in rapporter som visar att den blommar, åtminstone lite här och var i hela södra Sverige, med det är bara runt Götalands kuster den blommar mer allmänt.

Några av de andra blommorna i Försommarkollen har däremot börjat blomma i större delen av landet. Både liljekonvalj, rönn och syrén blommar långt upp i Norrland och häggens blomning är redan avslutad, utom på några få platser i nordligaste Norrland. Den mer senblommande prästkragen har precis nått Norrlandsgränsen. Mest anmärkningsvärt är att syrén, rönn, liljekonvalj och hägg redan blommat över betydligt längre norrut än vad tidigare Försommarkollar visat. Blomningstiden har alltså blivit kortare i år, eftersom det varit en lång period med varmt väder som driver på blomningen.

Blomningstidpunkten för växterna som ingår i Försommarkollen dokumenterades även i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet ett landsomfattande nätverk av observatörer, vilket gör att de uppgifterna kan jämföras med de nya som kommer in via Försommarkollen nu över 100 år senare. Med data från Försommarkollen under flera år i nutid, går det att analysera hur klimatförändringarna påverkar dessa växters blomning.

Blomningen för alla arter har nått betydligt längre norrut än för hundrafemtio år sedan vid den här tidpunkten. Hägg, liljekonvalj och syrén har redan hunnit blomma över i de trakter där den förr bara precis hade börjat blomma. Prästkrage och rönn började förr inte blomma förrän framåt 10 juni på några få platser i södra Sverige, men i år har de börjat blomma betydligt längre norrut redan vid nationaldagen.

– För många människor är tiden mellan hägg och syrén en viktig start av sommaren. Rapporterna visar att blomningsmönstren har förändrats. Blomningen sker tidigare och under kortare tid.  När vi jämför häggens blomning nu med vad vi såg i Vårkollen vid Valborgshelgen, så har den alltså på de här veckorna i stort sett hunnit blomma över i hela landet, medan syrénen ligger lite efter, säger Ola Langvall från SLU, som är samordnare för Svenska fenologinätverket, men det är en mindre del av Sverige som upplever ”skomakarens semester” vid den här tidpunkten i år än tidigare.

Försommarkollen är en del av Naturens kalender, en större miljöövervakning där frivilliga medborgarforskare över hela landet bidrar till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och tidpunkten när olika arter blommar, skjuter skott eller fäller sina löv är grundläggande egenskaper i naturen, är det många som påverkas när naturens kalender ändras. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på sådana som är direkt beroende av samspelet i och med naturen, och därmed behövs kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras som en effekt av klimatförändringar.

 

Extern skribent: Sveriges lantbruksuniversitet | 2024-06-07

 

 

Fler nyheter

HUSHÅLL —
Potatis har stigit mest i pris på midsommarbordet

KROPP & HÄLSA —
Mindre salt i bröd och charkprodukter

EPILEPSI —
Fler patienter ska erbjudas epilepsikirurgi på Akademiska

SAMHÄLLE —
Nytt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck

UPPSALA SYD —
Naturnära förskola byggs i Sävja

SAMHÄLLE —
Nytt stöd ska minska risken för återfall i brott bland ungdomar