Det visar ny statistik från Uppsala Conflict Data Program, UCDP, vid Uppsala universitet. Under 2023 uppgick antalet konflikter där stater var inblandade till 59 stycken, vilket är det högsta antalet någonsin sedan statistiken började registreras 1946. Tidigare toppar var åren 2020 och 2022, med vardera 56 konflikter.
Samtidigt halverades antalet döda i konfliktvåld jämfört med året innan. Detta beror främst på att det oerhört blodiga kriget i Tigrayområdet i Etiopien upphörde i slutet av 2022.
– Vi ser dock fortfarande flera ovanligt dödliga krig som pågår, exempelvis kriget i Ukraina med nära 71 000 dödsfall förra året, samt Israels krig mot Hamas där UCDP registrerade över 22 000 dödsfall under 2023, poängterar Shawn Davies, senior analytiker på UCDP.
Även om det totala antalet stridsrelaterade dödsfall i världen halverades förra året jämfört med året innan, från 310 000 till 154 000, är 2023 ett av de blodigaste åren sedan UCDP:s datainsamling på konfliktdöda började 1989.
– Bara tre år har varit mer dödliga än 2023. Förutom folkmordet i Rwanda 1994, återfinns 2021 och 2022 på den listan, förklarar Shawn Davies.
Under 2023 pågick nio krig (konflikt med mer än 1 000 dödsfall per år), vilket är ett mer än året innan, och den högsta siffran sedan 2017. De flesta krig utspelade sig i Afrika där inbördeskriget i Sudan som bröt ut under 2023 var den tredje dödligaste konflikten under året, efter krigen i Ukraina och Israel/Palestina.
I många konflikter blir även civilbefolkningen en måltavla för de stridande parterna. Trots att UCDP registrerade en minskning i det totala antalet döda i ensidigt våld mot civila under förra året, föll tusentals civila offer för denna typ av våld i bland andra konflikterna i Sudan, Burkina Faso, Israel och Myanmar. Totalt registrerades strax över 10 000 civila dödsfall i denna typ av riktat våld, jämfört med 12 000 året innan.
– För nionde året i rad var IS, också kallad Daesh, den grupp som dödade flest civila i ensidigt våld, även om det totala antalet minskade kraftigt jämfört med året innan. Gruppen var aktiv i 16 olika länder där de utförde olika dåd såsom skjutningar, halshuggningar samt stora koordinerade självmordsbombningar, säger Therese Pettersson, senior analytiker och projektledare på UCDP.
I konflikter mellan grupper där staten inte är inblandad, så kallade icke-statliga konflikter, noterade UCDP en liten nedgång under 2023. Totalt registrerades 20 900 dödsfall i 75 icke-statliga konflikter.
– Det är dock för tidigt att säga att det är ett trendbrott. De senaste tio åren är de tio mest dödliga när det kommer till den här typen av våld, som på senare år nästan uteslutande kommit att handla om våldsamma uppgörelser mellan gäng och karteller, påpekar Therese Pettersson.
Majoriteten av icke-statliga konflikter äger rum i Latinamerika, och allra blodigast har de varit i Mexiko och Brasilien där våldet koncentreras i städer och utmed viktiga smuggelrutter för narkotikahandel.
– Men även i Europa har denna typ av våld blivit mer närvarande, och under 2023 registrerades den första aktiva gängkonflikten någonsin i Europa när två rivaliserande gäng i den franska staden Marseille hamnade i en konflikt. Många av de mönster som kännetecknar gängvåldet i UCDP:s statistik noteras även i Sverige, till exempel våldsvågor som triggas av splittringar och alliansbildningar, och förekomsten av allt yngre gärningsmän, säger Garoun Engström, senior analytiker på UCDP.
Än så länge når dock konflikterna i Sverige inte upp i nivån för aktiv konflikt enligt UCDP:s definition. Enligt denna definition, som blivit standard inom fältet freds- och konfliktforskning, inkluderas konflikter mellan två specifika parter som orsakar minst 25 stridsrelaterade dödsfall under ett kalenderår. Definitionen av krig är konflikter som leder till minst 1 000 dödsfall under ett år.
Statistiken från 2023 som nu offentliggörs kommer att analyseras och redovisas i en rapport som publiceras i Journal of Peace Research under juli månad.
•
Extern skribent: Uppsala universitet |2024-06-03
