Denna gemensamma satsning sker på Världsmiljödagen och Nationaldagen, hemma hos var och en. Kampanjen Försommarkollen visar hur årets väder påverkar blomningstidpunkten och hur den skiljer sig från när detta inträffade förr i tiden, på grund av klimatförändringars inverkan.

Försommarkollen är en medborgarforskningskampanj där allmänheten och forskare samarbetar med inrapportering och analys. Arrangörerna hoppas på samma engagemang som förra året på världsmiljödagen (5 juni) och nationaldagen, när det gäller att observera och rapportera blomningen hos liten blåklocka, liljekonvalj, prästkrage, hägg, rönn och syrén. Genom att samla in observationer på dessa blommor under flera år, kan forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska Föreningen se hur växterna påverkas av vårens och försommarens väder idag och om det går att se bestående skillnader jämfört med observationer som gjordes för 150 år sedan, på grund av klimatförändringar.

– I Försommarkollen spanar vi in försommarens mest välbekanta blommor och med allmänhetens hjälp kan vi göra vetenskap av ”mellan hägg och syrén”, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen. Vi har också med Sveriges nationalblomma, liten blåklocka, som blommar så sent att den kan ge en bra indikation på om klimatförändringen gör att den numera blommar redan på nationaldagen, åtminstone i några delar av landet.

Blomningen hos växterna som ingår i Försommarkollen – liten blåklocka, liljekonvalj, prästkrage, hägg, rönn och syrén – har säkert många redan skådat på många ställen i landet, men som Vårkollen visade vid Valborg, var våren relativt sen i år för att följas av en lång värmebölja och då blir det intressant att se hur detta påverkar försommarens blommor. Flera av de tidigblommande växterna hölls tillbaka på grund av att delar av landet fortfarande var täckt av snö, men nu får vi möjligheten att se om detta också har en påverkan på mer senblommande arter. Därför är det viktigt att få in rapporter även från platser där de aktuella blommorna inte har hunnit slå ut än. Genom att delta i Försommarkollen kan var och en hjälpa till att skapa en ögonblicksbild över hur långt försommaren har hunnit hemmavid och samtidigt bidra till att ge en helhetsbild över hela landet.

Blomningstidpunkten för de flesta av växterna som ingår i Försommarkollen dokumenterades även för 150 år sedan i ett landsomfattande nätverk av observatörer, vilket gör att vi kan jämföra hur det ser ut idag med hur det såg ut då. Med flera års observationer från Försommarkollen, kan vi se om det finns några klimatförändringseffekter även för dessa relativt senblommande växter.

– Tillsammans med de historiska observationerna och de från Vårkollen kan vi göra flera, spännande analyser, t.ex. hur perioden mellan häggens och syrénens blomning har förändrats över tid, säger Ola Langvall från SLU, som är samordnare för Svenska fenologinätverket.

Försommarkollen är en del av Naturens kalender, en större miljöövervakning där frivilliga medborgarforskare över hela landet bidrar till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och tidpunkten när olika arter blommar, skjuter skott eller fäller sina löv är grundläggande egenskaper i naturen, är det många som påverkas när naturens kalender ändras. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på sådana som är direkt beroende av samspelet i och med naturen, och därmed behöver vi kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras som en effekt av klimatförändringar.

Försommarkollen tar emot observationer av försommartecken enbart under de två dagarna 5–6 juni, dvs. världsmiljödagen och nationaldagen. Resultatet publiceras den 7 juni.

Läs mer på Försommarkollens hemsida: www.försommarkollen.se

•

Extern skribent: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) | 2024-05-29