För att lyckas med en sådan förändring och att dessutom säkerställa att omställningen vilar på evidens, krävs både forskning innovation och samverkan. Nyligen samlades därför ett antal forskare och vårdutvecklare för att kartlägga några av de initiativ som pågår just nu inom Göteborgs universitet, Chalmers och VGR. Under mötet diskuterades framstegen och utmaningarna men också den betydande potential som Nära vård har för både patienter och det bredare hälsovårdssystemet.

– Vi vet genom forskning att personcentrerad vård är bra och alla är överens om att en personcentrerad, nära vård är en förutsättning för att få framtidens hälso- och sjukvård och omsorg att fungera, men nu krävs mer kunskap om hur. Så inleder Andreas Fors, professor i vårdvetenskap och föreståndare för forskarskolan SHIFT CARE, diskussionen när representanter från olika forskningsplattformar och andra initiativ om Nära vård samlades på Academicum för att kartlägga nuläge och samverkan. Forskarskolan SHIFT CARE samlar just nu över 15 doktorandprojekt från fem olika högskolor på temat Nära vård för att stärka kunskapsutveckling på området.

Brobyggande för framtidens hälso-och sjukvård

Nära vård bygger på digitala och hybrida lösningar för att få en kostnadseffektiv och hållbar vård med hög kvalitet och med sömlöst samarbete genom hela vårdkedjan. Detta är utgångspunkten för forskningsplattformen SHIP, där Södra Älvsborgs sjukhus, Chalmers och Göteborgs universitet forskar tvärvetenskapligt om Nära vård, bland annat med säker läkemedelshantering och vårdmiljöer i fokus. SHIP strävar efter att ha ett effektivt kunskapsutbyte mellan akademi och verksamhet och att ta fram kontinuerliga metoder för bättre resursutnyttjande och hälsa hos framförallt sköra äldre.

Rikta resurserna mot kroniskt sjuka

När vården flyttar hem är en satsning inom Chalmers som under några års tid har analyserat systemfrågorna kring vården. Andreas Hellström, forskare och projektledare, poängterade att cirka 80-85% av vårdkostnaderna är kopplade till kroniska sjukdomar och att nuvarande organisation inte är optimerad för denna belastning. Politiska beslut och en större medvetenhet kring kostnadsstrukturen är nödvändig för att möjliggöra en hållbar omställning menar Hellström.  Därmed behövs en omfattande samverkan och strukturella förändringar inom sjukvården. 

– Vi måste gå från ett resursdefinierat system till ett behovsdefinierat. Vården måste flytta fokus från akutvård till att i stället stödja långsiktiga hälsobehov. Vi behöver se en utveckling av sjukhusvård i hemmet och effektivisera med hjälp av teknologi och expertkonsultationer på distans.

Att skapa trygghet sparar resurser

Maria Taranger, områdeschef på Sahlgrenska sjukhuset, var inne på liknande tankegångar när hon gav exempel på ekonomiska och logistiska fördelar med att förhindra onödiga sjukhusbesök. Genom att införa mobila närsjukvårdsteam har man drastiskt kunnat minska transportbehovet exempelvis från särskilda boenden och därmed även minska ambulansinläggningar, vilket frigör resurser och minskar belastningen på akutsjukvården.

Sahlgrenska hemma är ett projekt som arbetar under devisen, ”Hemma först, sjukhus när det är nödvändigt”. Maria Taranger menar att om man förhindrar onödiga vårdtillfällen ger det stora besparingar, under förutsättning att man kan stänga vårdplatser.

 – En stor del av all vård som kommer till akuten eller slutenvården är inte dramatiska eller akuta i egentlig mening, de kräver ofta ingen specialistkompetens. Därför har det mobila närsjukvårdsteamet som Sahlgrenska prövat visat sig fungera så väl. Vården som efterfrågas är ofta enkel att lösa och små punktinsatser med mobila team har dessutom bidragit till att skapa en stor trygghet hos patienterna. Det har till och med visat sig att det inte finns behov att bemanna kvällar och helger eftersom man lyckats skapa en känsla av att vården fungerar och verkligen är tillgänglig. Men självklart kan det bli en utmaning att testa mer intensiv sjukvård i hemmet, säger Maria Taranger.

Anpassning och samverkan – nyckeln till Nära vård

Flera av de diskuterade projekten handlar om forskning och innovation, delvis med fokus på att anpassa sjukvårdsutrustning för hemmabruk. Denna omställning kräver dock betydande anpassningar, inte minst för att personal ska kunna hantera den tekniska utrustningen effektivt.

– Det är avgörande att de strukturer som finns fungerar för personalen, påpekar Helen Sjöland, kardiolog på Östra sjukhuset. Ramona Schenell och Lisa Berneus från Göteborgs stad håller med.
– Vi måste beakta personalens perspektiv, inte minst de som arbetar i hemtjänsten. Vi måste samverka intensivt runt detta. Det är ett problem att vi är öar i ett vårdlandskap, när vi har samma mål och intresse.

Nära vård är alltså inte bara en fråga om att göra rockader och implementera ny teknik. Det handlar om att ge varje person de verktyg och det stöd de behöver för att hantera sin egen vård och behandling på bästa sätt, vilket förstärker betydelsen av personcentrerad vård och lokala nätverk som stöder denna vision.

 – Det är tydligt att vården står inför en transformation där mod, innovation och samverkan kommer att vara avgörande för att navigera framåt för att bättre möta dagens och morgondagens behov säger Karin Ahlberg, prefekt vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa.

___________________

•

Extern skribent: Göteborgs universitet | 2025-05-07