Miljöövervakningen mäter och följer tillståndet i miljön över tid och är en grund för utformning av miljöpolitiken samt för uppföljning av miljökvalitetsmålen. Miljöövervakningen behöver utvecklas och effektiviseras med nya övervakningsmetoder och kunskap om hur man kan få ut mer från befintliga och nya data. 

– Ny kunskap behövs, inte bara för att uppfylla våra åtaganden utifrån lagstiftning och internationell samverkan, utan för att få till en nationell robust förvaltning av våra naturresurser, säger Susann Östergård, handläggare på Naturanalysenheten.

Enskilda forskare eller forskargrupper bjuds in att söka medel för forskningsprojekt på max 5 miljoner kronor fördelat på upp till tre år. Totalt är utlysningen på cirka 30 miljoner kronor.

Svenska myndigheter har stort behov av ny kunskap för att kunna bedriva ekosystembaserad akvatisk förvaltning i både sött och salt vatten. Det handlar om att få en ökad förståelse för hur ekosystemen fungerar, hur arter påverkar varandra och hur människor och miljö samspelar. 

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten efterfrågar forskning om att förvalta akvatiska ekosystem med ett helhetsperspektiv och att utveckla den praktiska förvaltningen av sälarterna och storskarv. Det behövs mer och bättre kunskap om de stora skarv- och sälpopulationernas effekter på fisk och fiske, på kustmiljön och för de som lever och verkar nära arterna, men även hur fiskepopulationerna och mänsklig aktivitet i sin tur påverkar arterna.   

Forskning behövs också för att hitta nya sätt att involvera intressegrupper och lokalbefolkning i den ekosystembaserade förvaltningen och för att utveckla samverkan mellan lokal, regional och nationell nivå. 

Enskilda forskare eller forskargrupper bjuds in att söka medel för forskningsprojekt på upp till tre år. Totalt är utlysningen på cirka 40 miljoner kronor varav 10 miljoner kronor finansieras av Formas.