Det är fokus för en forskningsstudie där Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset och Folktandvården i Region Uppsala medverkar. Forskarna ska utveckla enkla och kostnadseffektiva metoder som kan användas kliniskt för prevention, tidig diagnostik och individanpassad behandling. Dessutom ska man kartlägga orsaker till spridning och återfall.

– Muncancer är ett växande folkhälsoproblem som hänger ihop med en åldrande befolkning.  Under åren 2008–2021 ökade mun- och svalgcancer med cirka 30 procent och fler förväntas insjukna kommande år. Idag saknas effektiva metoder för screening nationellt trots att riskgruppen är väl definierad, säger Jan Michaél Hirsch, professor emeritus vid Uppsala universitet.

I projektet ska forskarna analysera insamlade prover från personer med hög risk att utveckla muncancer och utveckla nya metoder för prevention, tidig diagnostik och individanpassad behandling.

– Med ett tillägg av molekylära metoder och AI-analyser bedömer vi att det går att halvera förekomsten av muncancer, men också att kunna erbjuda bättre bevarad funktion, utseende och livskvalitet för de drabbade samt minskade vårdbehov och kostnader, framhåller han.

Fokus för den aktuella studien är högriskindivider; personer med tobaksvanor och överkonsumtion alkohol som samtidigt har orala leukoplakier, en slags förändringar i munhålan som ses som vita eller vitröda icke avskrapbara förändringar, eller humana papillomvirusinfektioner speciellt i tungbas och tonsill, och som riskerar att utvecklas till munhålecancer.

– Problemet är att av dessa förändringar i cirka tre till fem procent av fallen utvecklas till cancer årligen och att endast hälften av patienterna överlever fem år. För majoriteten beror det på att tumören diagnostiseras allt för sent, förklarar Jan Michaél Hirsch och fortsätter:

– Idag finns stora svårigheter att bedöma cancerrisk i det enskilda fallet. För att kunna hantera ökningen av tumörer krävs nya metoder så att riskbedömning kan göras med hög tillförlitlighet. Målet är att förbättra förebyggande insatser, tidig diagnos och på sikt utveckla precisionsmedicin med en individualiserad behandling för att minska antalet insjuknande och hitta nya terapier.

I studien ska forskarna utvärdera cellprover som tas vid varje kontroll med en speciellt designad borste, så kallad cytologisk diagnostik. Som ett tillägg till cellprover ska man ta blod- och salivprover för analys. Dessa provtagningar lämpar sig även som självprovtagning hemma vilket kan bli aktuellt för att öka antalet deltagare i studiegruppen.

– Eftersom cirka 80 procent av den vuxna befolkningen i Sverige undersöks under en treårsperiod inom allmäntandvården kan vi ta ett stort ansvar för att identifiera och utföra fortlöpande kontroller av riskgruppen om det finns kliniskt enkla kostnadseffektiva metoder. Denna metod gör det möjligt att diagnostisera höggradiga cellförändringar och cancer tidigare än med dagens rutin. Ingen ska behöva dö i muncancer, avrundar Christina Runow Stark, övertandläkare vid Centrum för medicinsk tandvård, Folktandvården i Region Uppsala, tillika prövningsledare för forskningsstudien ”Riktad screening för att minska insjuknandet i muncancer”.

FAKTA: Munhålecancer 

• 2021 diagnostiserades 1160 personer i Sverige med munhålecancer, varav 439 med cancer på läppar och i mun och 523 i svalget. Ungefär 350 patienter dör årligen i munhålecancer. 2021 hade en tredjedel av de som dog diagnostiserats för sent. Endast en av tio, som fick tidig diagnos, dog.
• Förändringar i munhålan, så kallade orala leukoplakier (vita eller vitröda icke avskrapbara förändringar) riskerar att utvecklas till munhålecancer. Globalt har fyra procent av befolkningen sådana förändringar/lesioner, i Sverige cirka två procent.
• Diagnosen bekräftas alltid med en vävnadsbiopsi som visar på förändringar karakteristiska för orala leukoplakier, med varierande grad av cellförändringar och som utesluter andra diagnoser.

_____________

•

Extern skribent: region Uppsala | 2024-05-07