Erfarenheten visar att klimatpolitik som kan låta bra på pappret inte alltid fungerar i verkligheten. Kilometerskatt och reduktionsplikten – lag på viss andel biobränsle i bilbränsle – är två exempel på styrmedel som antingen inte kunnat införas eller mer eller mindre avvecklats, trots att förberedande utredningar gav tummen upp.

Varför blev det så?

Jamil Khan är forskare och expert på klimatpolitiska styrmedel vid LTH, Lunds universitet. Tillsammans med kollegan Bengt Johansson har han analyserat vad som utmärker lyckade styrmedelssatsningar. 

– Styrmedel kan skapa vinnare och förlorare vilket är något som beslutsfattare behöver hantera, till exempel genom olika former av kompensation. Ett lagförslag behöver ofta åtföljas av ett paket av åtgärder för att lyckas, säger Jamil Khan.

Bengt Johansson och Jamil Khan har gått igenom befintlig forskning och även studerat flera case från Sverige och runt om i världen.

Resultatet, som presenteras i en rapport finansierad av Energimyndigheten, landar i fem budskap till politiker och beslutsfattare. Här är i korthet forskarnas råd för att lyckas:

• Chansen att styrmedel ska fungera ökar om det införs stegvis. Ett exempel på när det lyckats är den svenska koldioxidskatten som först infördes i ganska blygsam skala, men sedan successivt skruvats upp för att få en tydlig styreffekt. Detsamma gäller EU:s system för handel med utsläppsrätter.
   
• Det är bra om ett styrmedel ingår i ett policypaket. En viktig anledning till detta är att ett enskilt styrmedel inte kan adressera alla hinder. Inom transportområdet behövs till exempel olika styrmedel för att införa elfordon, för att öka resandet med kollektivtrafik och cykel och för att över huvud taget minska behovet av resor.
   
• Styrmedlet måste uppfattas som rättvist och legitimt. Det finns många exempel runt om i världen där styrmedel stoppats av protester då de uppfattats leda till ökade energi- och bränslepriser. I Sverige är reduktionsplikten ett exempel där det politiska stödet för styrmedlet drogs tillbaka, delvis som en följd av folkligt missnöje och farhågan att det skulle drabba boende på landsbygden extra hårt. Styrmedlet hade kanske kunnat finnas kvar om man från början hade haft med åtgärder för att stärka landsbygden såsom utbyggd kollektivtrafik eller satsningar på service. 
   
• Maktförhållanden och intressekonflikter behöver förstås och hanteras. Ofta är det svårt att genomföra styrmedel om viktiga intressegrupper är motståndare. En sådan intressegrupp som historiskt haft stor betydelse är industrin. En strategi kan vara att samverka med industriföretag, till exempel i form av satsningar på grön teknik. En annan strategi är att samla en tillräckligt bred allians av företag och andra grupper som stödjer tuffare styrmedel eftersom de uppfattar att de tjänar på detta.
• Inse och acceptera att det optimala styrmedlet inte finns. Om möjligheterna att införa det mest önskvärda styrmedlet inte finns på grund av till exempel internationella regelverk eller praktiska hinder är det bättre att beslutsfattarna inför ett styrmedel som är tillräckligt bra än att göra det bästa till det godas fiende och helt låta bli.