– Vi blev överraskade av att det var en så pass hög andel av de relativt få sorkar som vi fångade in, som faktiskt bar på ett hantavirus som gör människor sjuka. Dessutom i ett område som ligger mer än 50 mil söder om tidigare känt utbredningsområde för viruset, säger Elin Economou Lundeberg, infektionsläkare på Centralsjukhuset Kristianstad och en av studiens förstaförfattare.

Hantavirus är en grupp virus som finns naturligt hos framför allt olika gnagare såsom möss, råttor och sorkar. Vissa hantavirus har förmågan att infektera människor och orsaka två huvudgrupper av sjukdom: hemorragisk feber med renalt syndrom, HFRS, och hantavirusorsakat lungsyndrom, HPS. Enligt smittskyddslagen är båda sjukdomarna anmälningspliktiga då de kan orsaka stora problem och även dödlighet för människor. I norra och centrala Europa orsakar en variant av viruset, Puumala hantavirus, en mildare form av sjukdomen HRFS, som i dagligt tal kallas sorkfeber. Studier har dock visat att detta hantavirus också kan orsaka mycket svår HFRS, i värsta fall med dödlig utgång. I Sverige ser vi årligen 100–450 sjukhusvårdade fall av sorkfeber och uteslutande i den norra delen av landet.

2018 rapporterades ett lokalt smittat sjukdomsfall av sorkfeber i Skåne, över 50 mil söder om den tidigare kända förekomsten av sorkfeber i Sverige, som var norr om Uppsala. 2020 upptäcktes ytterligare ett fall, också det i Skåne. I båda fallen drabbade det patienter som inte hade varit ute och rest utan som smittats på hemmaplan. För att försöka förstå hur detta var möjligt fångades skogssorkar in i närheten av patienternas bostäder och analyserades för eventuell förekomst av hantavirus. Det visade sig att nio av de 74 fångade skogssorkarna bar på gener från hantavirus. Genetiska studier har nu visat att viruset skiljer sig påtagligt från de varianter av virus som cirkulerar i norra Sverige och i Danmark, och att det är närmast besläktat med virus från Finland och Karelen.

Nästa steg i forskningen är att ta reda på varifrån viruset kommer och hur spridningen ser ut i södra delarna av Sverige.

– Om viruset har funnits länge i området men bara inte upptäckts, varför har i så fall inte fler blivit sjuka? Eller har det nyligen etablerat sig i Skåne och alldeles nyss börjat spridas? Och hur har det kommit dit? Tyvärr kom covid-19-pandemin emellan, vilket har fördröjt färdigställandet av den här studien en hel del. Det här är mycket intressant och visar hur viktigt det är att så snabbt som möjligt undersöka orsakerna till varför vi ser en infektionssjukdom i ett nytt geografiskt område, säger Åke Lundkvist, professor vid Uppsala universitet och medförfattare till studien.

•

Extern skribent: Uppsala universitet | 2024-03-21