– Våra svenska finalister har stora möjligheter att driva klimatagendan framåt, både i Sverige och internationellt, Vi befinner oss i ett klimatnödläge och WWF uppmanar städer att med krafttag minska utsläppen och bygga motståndskraftiga samhällen, säger Gustaf Lind, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF. 

WWFs One Planet City Challenge är ett globalt initiativ som utmanar städer att visa vägen mot en klimatsäker framtid. I årets omgång deltar över 350 städer från 50-talet länder, varav 21 svenska kommuner. De tre svenska finalisterna som nu tävlar om den svenska titeln “Årets klimatstad” är Malmö, Stockholm och Uppsala. Vinnaren i Sverige går sedan till en internationell final. 

– Årets finalister har tydliga mål, breda åtgärdspaket och höga ambitioner i klimatarbetet. Det betyder inte att de är perfekta eller klara med jobbet. Alla samhällsaktörer, liksom vi som individer, måste växla upp och leverera. Här kan våra finalistkommuner agera föregångare, kravställare och inspiratörer, säger Sabina Andrén, programsamordnare på WWF. 

De tre finalisterna har alla som mål att vara som minst klimatneutrala till 2030. Stockholm lägger stort fokus på transportsektorn, i Malmö ska all energi komma från förnybara eller återvunna källor och Uppsala väljer att inkludera sina invånares utrikesresor i sina klimatmål.  

– Sverige måste minska sina utsläpp rejält i närtid och urbana regioner är nyckelspelare i det arbetet. Städer har en avgörande roll för att minska utsläppen på flera områden såsom från transporter genom att skapa förutsättningar för väl fungerande kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik samt genom klimatsmart stadsplanering, säger Sabina Andrén. 

Om FN:s klimatmål ska nås behöver den globala utsläppskurvan snabbt vändas nedåt och klimatförändringarna måste bromsas i närtid. Enligt WWF är städer och kommuner, genom utsläppsminskande åtgärder och systemförändringar, nyckeln till framgång om Sverige ska klara den nödvändiga omställningen. 

One Planet City Challenge är ett sätt för städer att få strategisk feedback, dela erfarenheter och öka sin handlingskompetens. Nytt i Sverige är en policyinriktad klimatstrategisk grupp fokuserad på hållbar mobilitet, med förebild från den belgiska staden Gent och andra städer i Europa.  

FAKTA | Så här jobbar årets finalister:    

Malmö  

Malmös mål är att bli klimatneutralt 2030. All energianvändning ska då komma från förnybara eller återvunna källor. “Klimatomställning Malmö” är Malmö stads kraftsamling för att mobilisera offentliga verksamheter, näringsliv, akademin, föreningar och Malmöbor för att gemensamt lösa stadens klimatutmaningar. Fokus är att utveckla kunskap, arbetssätt och samarbetsformer som kan snabba på klimatomställningen. Malmö stad arbetar för att alla ska ha tillgång till ett mobilitetssystem som ger förutsättningar för en låg miljö- och hälsopåverkan. Nu planeras för nya strukturella grepp i trafikplaneringen som kan ge betydande företräde för hållbara transportsätt. Byggsektorn står för en stor del av klimatpåverkan i Malmö liksom i andra växande städer. I Malmö har de flesta av sektorns aktörer gått samman i en lokal färdplan för klimatneutral byggsektor i Malmö 2030, där man också samarbetar med staden. 

Stockholm    

Stockholm har skärpt sina klimatmål och satsar på att bli klimatpositivt 2030, vilket är tidigarelagt från 2040, och fossilbränslefritt 2040. Målen kompletteras med en siffersatt utsläppsbudget med återstående maximalt tillåten utsläppsmängd växthusgaser under perioden 2020–2040, vilket tydliggör utmaningen att snabbt och stadigt minska utsläppen. Stockholm engagerar sedan länge näringslivet på bred front i Klimatpakten. Nu har Stockholm utökat med en “elektrifieringspakt” för att skynda på elektrifieringen av transportsektorn. I Stockholms klimathandlingsplan för 2020–2023 finns en bredd av konkreta åtgärder, vars effekt också är beräknade så att utsläppsbudgeten ska hållas. Många åtgärder riktar in sig på transportsektorn. En annan sektor är ökad materialåtervinning, där en ny storskalig sorteringsanläggning för plast, matavfall och metall är i gång sedan 2021 för att minska de kvarvarande fossila utsläppen i fjärrvärme- och kraftproduktionen. En ny handlingsplan är under framtagande för att nå de nya målen med en investeringsplan.  

Uppsala    

Uppsala kommuns mål är att bli klimatneutrala till 2030 och klimatpositiva senast 2050. Uppsala har ett kompletterande mål som anger en minskningstakt på 10–14 procent per år från 2020 för att säkerställa klimatmålet 2030. Det kan jämföras med den nödvändiga globala minskningstakten på 7 procent per år. Extraordinärt och utmanande är att utsläppen från uppsalabornas utrikesresande inkluderas i 2050-målet. Ett stort antal lokala aktörer i Uppsalas eget ”Parisavtal”, Uppsala klimatprotokoll, ställer sig bakom målen. Kommunens strategi för hållbar mobilitet är trefaldig: att samtidigt och integrerat arbeta med utbyggnad av cykelinfrastruktur, informationskampanjer samt särskilda planer för nya stadsdelar för hållbara transporter. Ett konkret exempel är att inte bygga parkeringshus utan mobilitetshus med fokus på att underlätta hållbart resande. En storsatsning är byggandet av ett spårvagnssystem och en ny pendeltågsstation.

•

Extern skribent: Världsnaturfonden (WWF) | 2024-03-13

För ytterligare information besök:  wwf.se/citychallenge