Nu har WWF och Nordens Ark genom Postkodlotteriets Drömprojekt fått 21,5 miljoner kronor för att hjälpa igelkotten och ytterligare nio arter som alla har betydelsefulla funktioner i naturen.

Mångfalden av liv på jorden utrotas i en takt vi aldrig tidigare sett. Sedan 1970 har populationerna av vilda ryggradsdjur i snitt minskat med 69 procent. Det är lätt att tro att det sker någon annanstans. Men så är det inte.​ Antalet rödlistade arter i Sverige ökar oroväckande snabbt. Av de runt 21 700 arter som Artdatabanken kunde undersöka år 2020 bedömdes nära en fjärdedel som rödlistade.

– Vi står inför en allvarlig kris i vår natur och flera arter är hotade i Sverige. Att då många naturvårdsinsatser i Sverige har pausats eller ställts in är allvarligt. Därför är Drömprojektet extra viktigt just nu, säger Gustaf Lind, generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF.

Men trots det akuta hotet mot den biologiska mångfalden i svensk natur har statens naturvårdsbudget för skydd och skötsel av värdefull natur de senaste åren minskat.

Målet med Drömprojektet är att vända den nedåtgående trenden för några av våra hotade arter och stärka populationerna. Målet är också att öka allmänhetens kunskap om den alarmerande situationen för djuren. 

– Tillsammans är vi ett dreamteam, konstaterar Mats Höggren, vd för Nordens Ark. Vi har bred och unik kompetens och de erfarenheter som krävs för att bevara dessa arter. Drömprojektet tar avstamp i konkreta och väl underbyggda åtgärdsprogram och sker i nära samarbete med länsstyrelser och lokala organisationer.  

Antalet igelkottar har minskat med 40 procent de senaste tolv åren, enligt Artdatabanken. I hela Sverige uppskattas att det finns 30 000 djur kvar. Den trivs i villaträdgårdar eller buskar och häckar. Men i takt med att jordbrukslandskapet minskar och fler kör på vägarna minskar också populationen.

– Med hjälp av medborgarforskning ska vi tillsammans reda på vad igelkottarna hotas av, så att vi kan åtgärda hoten. Genom att ta hjälp av allmänheten så kan vi höja kunskapsläget om varför igelkotten minskar i antal, säger Therese Wåtz, naturvårdsexpert på WWF.

–Ett problem som vi redan vet om är att dagens trädgårdar blivit för städade för att igelkotten ska trivas. På Nordens Ark kommer vi därför att bygga ett igelkottshägn som ska visa hur man gör sin trädgård mer igelkottsvänlig, säger Emma Nygren, naturvårdsprojektansvarig på Nordens Ark.

De andra arterna som organisationerna ska stärka i projektet är storspoven, fjällräven, Veronikanätfjärilen, mnemosynefjärilen, högnordisk pärlemorfjärilen och två skalbaggar – ögonfläcksbock samt läderbagge.  Även piteälvslaxen och flodpärlmusslan är det fokus på.

– Postkodlotteriet finansierar ett krafttag för den biologiska mångfalden med det här Drömprojektet, säger Postkodlotteriets vd Anders Årbrandt. De arter Nordens Ark och WWF ska arbeta med riskerar att försvinna annars och med dem de betydelsefulla funktioner de har i vår natur.

•

FAKTA
Igelkott-nära hotad
Igelkotten rullar ihop till en boll så fort den känner sig hotad. För att kunna rulla in sig i sitteget skinn, är huden lite för stor. Den är en köttätare. Den äter larver, skalbaggar, tvestjärtar, daggmaskar, sniglar samt bär och svamp. Igelkotten är ett nattlevande djur och vandrar mellan flera olika bon där den kan ta skydd, framför allt under dygnets ljusa timmar. Den lever ensam, så boet behöver inte vara särskilt stort. Fakta: WWF

Rödlistade och hotade arter 
Att en art är rödlistad betyder att det finns risk för att den ska dö ut.  Ur vetenskaplig synvinkel. Men det är inte säkert att den omfattas av några regler om artskydd. En art är hotad om den håller på att dö ut. En art kan vara hotad på grund av att rovdjur dödar individerna så att det inte finns så många kvar eller på grund av klimatförändringarna som ändrar miljön så att arten inte längre kan överleva där.

•

Extern skribent: Världsnaturfonden (WWF)