KONSUMENT | Få känner till märkningen ”Bäst före – ofta bra efter”

I Sverige kastas mycket mat som har passerat sitt bäst före-datum, trots att den fortfarande går utmärkt att äta. Därför finns möjlighet att använda den frivilliga tilläggsmärkningen ”ofta bra efter” på de flesta produkter.

En ny undersökning visar att två tredjedelar av konsumenterna tror att tillägget skulle bidra till att de slänger mindre mat – men många känner inte till märkningen alls.

 

Matsvinn är mat som går bra* att äta och dricka men som av olika anledningar slängs i onödan. En betydande del av matsvinnet uppstår i hushållen och ofta är anledningen bristande kunskap om förvaring eller datummärkning. Därför finns möjligheten att använda en frivillig tilläggsmärkning på färdigförpackade livsmedel, ”bäst före, ofta bra efter”, i syfte att upplysa konsumenterna om att livsmedlet ofta går bra att äta även efter att bäst före-datumet har passerat.

– Mat blir inte farlig efter bäst före-datum om den har förvarats rätt. Ett enkelt sätt att minska svinnet är därför att först titta, lukta och smaka på maten. Våga lita på dina sinnen – om maten verkar okej går den bra att äta, säger Karin Fritz, matsvinnsexpert på Livsmedelsverket.

I december 2023 gjorde Livsmedelsverket en uppföljande konsumentundersökning om märkningen ”bäst före, ofta bra efter”. Resultaten visar att märkningen fortfarande är okänd för många.

 

Konsumenter tror att märkningen leder till mindre matsvinn

Det är fortsatt många konsumenter som har låg eller ingen kännedom om tilläggsmärkningen. Trots det var en stor majoritet positiva till tillägget och instämde i påståenden om att den kan bidra till ett minskat matsvinn. Det var endast små skillnader jämfört med resultaten från 2021. 

  • 59 procent som kände till märkningen väl eller mycket väl, 21 procent som kände till den lite och 20 procent som bara kände till märkningen vid namnet eller inte alls.
  • 78 procent instämde i påståendet ”märkningen gör att jag tänker efter lite extra och använder mina sinnen (syn, lukt, smak) för att avgöra om maten är bra att äta eller bör kastas”.
  • 73 procent instämde i påståendet ”märkningen ”bäst före ofta bra efter” bidrar till att jag slänger mindre mat”.
  • 87 procent instämde i påståendet att det är ett bra sätt att märka mat.
  • 65 procent av de som enbart kände till märkningen vid namnet, inte alls kände till märkningen eller svarat ”vet ej” instämde i påståendet att ”en märkning på livsmedel som anger att det kan ätas även efter att bäst före datumet passerats skulle bidra till att jag tänker efter mer och i större utsträckning använder mina sinnen (lukt, smak, syn) för att avgöra om maten är bra att äta”.

 

*Observera att Livsmedelsverkets generella råd om att våga lita på sina sinnen – det vill säga titta, lukta och smaka på mat som passerat utgångsdatum för att bedöma om det är ok att äta– gäller bara personer som inte tillhör någon riskgrupp för listeria.

Extern skribent: Livsmedelsverket | 2024-03-07

 

 

Fler nyheter

KROPP & HÄLSA
Psykisk ohälsa i skolan störst bland tjejer

KROPP & HÄLSA
Svenska solskyddsprodukter håller måttet mest

F&V
Fler grödor i växtföljden kan ge större skördar i ett förändrat klimat

UPPSALA
Kommunens befolkningsprognos 2024–2050

TIPS & RÅD
Våren är här – så gör du om du hittar en djurunge

F&V
Nya mekanismer bakom antibiotikaresistens