En hållbar och pålitlig livsmedelsförsörjning förutsätter ett mångfunktionellt lantbruk. Under det senaste seklet har produktionen blivit alltmer specialiserad och djurhållning och växtproduktion mer och mer geografiskt separerade. Det specialiserade lantbruket levererar livsmedel till låg kostnad i butik men är beroende av fossila och kemiska insatsvaror som till stor del är importerade. Samtidigt minskar antalet betande djur drastiskt och arealen betesmark i Sverige är idag historiskt liten. Djurhållningen koncentreras i vissa delar av landskapet och på den åkermark där ettåriga grödor odlas ser vi väldigt få djur. Denna utveckling gör lantbruket mer sårbart, och medför negativa effekter på miljön inklusive minskad biologisk mångfald.

8 miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse

Nu har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) beviljats 8 miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse i stöd för att integrera växtodling och djurhållning med hjälp av modern teknik. Projektet är fakultetsövergripande och ett samarbete mellan flera ämnesområden inom SLU – inklusive markvetenskap, växtodling, ekologi, djurhållning och landskapsarkitektur. Projektet är nära kopplat till SustAinimal (kunskapscentrum med fokus på de livsmedelsproducerande djurens framtida roll) och välkomnar intresserade partners. Fokus i forskningsprojektet blir ett landskapsexperiment på SLU:s anläggning i Funbo Lövsta utanför Uppsala.

– Vi vill visa på möjligheter att motverka den specialisering som ofta krävs inom både forskning och i det praktiska lantbruket. I det här unika projektet tar vi fram kunskap som leder till moderna och robusta system och som tar hänsyn till helheten: lantbruk, lönsamhet, miljö, landskap och människor, säger Sigrid Agenäs, professor i skötsel av idisslare, centrumledare för SustAinimal och projektansvarig.

Betesmarker är oerhört rika livsmiljöer som innehåller en stor biologisk mångfald och har höga kulturvärden. Historiskt har permanenta betesmarker varit väl spridda i landskapet, men en stor andel har vuxit igen eller planterats med skog då det är svårt att använda denna typ av marker till bete på ett rationellt sätt. Stängsling, djurtillsyn och flytt av djur kan vara tidsödande och kostsamt.

Unikt landskapsexperiment

I projektet kommer ett landskapsexperiment att etableras som innefattar både åker- och naturbetesmarker där virtuella stängsel (som används i samarbete med RISE) och digitala geografiska informationssystem gör det möjligt att bland annat studera betets inverkan på effektivitet i resursutnyttjande och artrikedom. Inom projektet kommer metoder och verktyg utvecklas som gör det möjligt att styra betandet till platser där nyttan för såväl djuren som odlingssystemets och jordbrukslandskapets funktion, inklusive biologisk mångfald och möjlig kolinlagring, är som störst.

– Landskapsexperimentets behov av att flytta djur mellan olika markavsnitt för att få det betestryck som marken och grödan bäst behöver är ett utmärkt exempel på hur användbara virtuella stängsel är, säger Per Peetz Nielsen på RISE som kommer att vara ansvarig för de virtuella stängslen.

Med hjälp av data från försöken kommer forskarna att utföra systemanalyser och utvärdera olika framtidsscenarier baserade på faktiska data i större utsträckning än annars skulle vara möjligt.

– Det vi siktar på är effektiv återanvändning av djurens gödsel, större möjlighet att odla diversifierade växtföljder med vall, livsmedels- och servicegrödor för att bygga markbördighet och motverka ogräs och växtskadegörare, vilket kan minska behovet av växtskyddsmedel och risken att ogräs och skadegörare utvecklar resistens, säger Göran Bergkvist, professor i ogräsekologi vid institutionen för växtproduktionsekologi och en av forskarna i projektet.

– Idag finns teknik som vi tror ger möjligheter att utveckla odlingssystem som är miljövänliga, artrika, produktiva och ekonomiskt lönsamma. På köpet får vi ett bidrag till en levande landsbygd, fortsätter Göran Bergkvist.

Lanskapsexperimentet blir det första i sitt slag då det inkluderar både betande djur och växtodling.

– Internationellt finns experiment som omfattar landskapsskalan – patchCrop i Tyskland, Kellog Biological Station i USA, och CA-SYS-plattformen i Frankrike – men vad vi vet finns inget som tar upp betets betydelse för både odlingssystemens och landskapens funktion. Det finns ett antal långliggande försök som undersöker betydelse av bete, men inget av dessa har ett tydligt fokus på utveckling av hållbara odlingssystem i kombination med ettåriga grödor eller har ett landskapsperspektiv, berättar Sigrid Agenäs.

Koordinator för projektet blir Rebecca Danielsson, forskare inom idisslarnutrition vid institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd. Hon ser flera möjligheter med landskapsexperimentet.

–  Det kan användas för undervisning också, framför allt för elever på naturbruksgymnasier och studenter i lantbruksvetenskap som behöver förstå samspel mellan växtodling och djurhållning. Och som en central punkt för workshops kring de här frågorna, säger Rebecca Danielsson.

Familjen Kamprads stiftelse har bland annat till ändamål att stödja vetenskaplig forskning och projekt som främjar en bättre miljö och en levande landsbygd.

– Vi är mycket glada över att kunna bidra till etablering av denna unika infrastruktur och vi är övertygade om att projektet har potential att producera såväl nya vetenskapliga rön som praktiska lösningar för ökad hållbarhet i svenskt lantbruk, säger Lena Fritzén, verkställande ledamot för Familjen Kamprads stiftelse.

•