>>
– Man ser det genom att många användare börjar lyssna sent på kvällen, sömnsessioner som slutar exakt efter 30 min eller tre timmar. Man har helt enkelt somnat till boken, förklarar Karl Berglund.
På bara tio års tid har ljudbokslyssning gått från en undanskymd tillvaro till att bli ett av de vanligaste sätten att ta till sig skönlitteratur. Denna typ av läsande har mer gemensamt med att lyssna på radio och podcasts än att läsa böcker. Ljudbokskonsumtionen kan på så sätt lättare integreras i människors vardag.
– Folk använder ljudboksmediet på väldigt olika sätt. När det gäller nya praktiker är det väldigt starkt kopplat till sömn. Man ser det genom att många användare börjar lyssna sent på kvällen, sömnsessioner som slutar exakt efter 30 min eller tre timmar. Man har helt enkelt somnat till boken, säger Karl Berglund, docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.
I en ny bok beskriver Karl Berglund de förändringar som skett av både bokmarknaden och människors läsvanor, baserat på ett stort forskningsmaterial. Han har studerat konsumtionsdata från bokströmningstjänsten Storytel, som täcker närmare en halv miljon svenska användare och omkring 500 böcker. Materialet som undersökts är unikt i en internationell forskningskontext och har tillgängliggjorts för forskning genom ett icke-kommersiellt samarbetsavtal mellan UU och Storytel.
– Det är fantastiskt att vi har fått tillgång till detta slags data. Man kan se hur folk faktiskt använder sig av strömmade böcker under dygnet. Det är intressant av en massa anledningar, dels vad folk väljer att lyssna på, men också för att förlag och författare får betalt för varje strömmad minut, säger Karl Berglund.
Han har sett att populärlitteraturen är väldigt dominerade och att gamla titlar har fått ett uppsving. Det folk lyssnar mest på är deckare och feelgood, medan man på bästsäljarlistan för tryckta böcker även hittar exempelvis nobelpristagare och augustprisvinnare. Vissa användare lyssnar på samma bok om och om igen.
– Helt plötsligt får litteraturen ett annat syfte. Man använder litteraturen för andra saker än för att få veta hur det går. Det kan vara ett sätt att träda in i en bekant fiktionsvärld för att slappna av eller må bra, säger Karl Berglund.
Något som förvånat honom är att röstens betydelse inte är så avgörande som tidigare forskning har hävdat.
– Berättelsen är det helt centrala även i ljudböcker. Däremot kan det finnas en negativ bias (ung förutfattad mening/fördom, red.) – om en bok är inläst av en person vars röst man är allergisk mot väljer man att inte lyssna.
Om Karl Berglunds bok: Reading Audio Readers: Book Consumption in the Streaming Age,
Bloomsbury Publishing ISBN 9781350358386.
