Kampanjen Försommarkollen är till för att visa hur klimatförändringarna har påverkat några av våra vanligaste blommor, och det görs genom jämförelser av blomningstidpunkten idag med när blomningen skedde förr i tiden. Bakom Försommarkollen, som pågick 5–6 juni, står Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska Föreningen.

Försommarkollen är en medborgarforskningskampanj där frivilliga och professionella forskare samarbetar med inrapportering och analys, som för andra gången genomfördes på världsmiljödagen (5 juni) och nationaldagen. I kampanjen görs observationer över hela landet av blomningen hos liten blåklocka, liljekonvalj, prästkrage, hägg, rönn och syrén. Genom detta får vi en ögonblicksbild av hur blomningen ser ut över hela landet för dessa blommor. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska Föreningen har nu analyserat årets rapportering för att se hur växterna har påverkats av vårens och försommarens väder och om det finns någon skillnad jämfört med förr, som kan bero på klimatförändringar.

– På nationaldagen spanade vi in om Sveriges nationalblomma, liten blåklocka, hade hunnit börja blomma i någon del av landet, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen. Den är ganska senblommande och det visar sig även i år att den inte hade kommit igång riktigt än. Vi fick in ett fåtal ”spridda skurar” med rapporter om blommande blåklockor och det var egentligen bara i de allra sydligaste delarna av Skåne där vi kan säga att den har börjat blomma.

Några av de andra blommorna i Försommarkollen har däremot kommit igång och blommar rikligt i stora delar av landet. Liljekonvalj och syrén blommar långt upp i Norrland och häggens blomning är redan avslutad, utom i de allra nordligaste delarna av Norrland. Den mer senblommande rönnen har precis börjat blomma i sydligaste Norrland och prästkragen blommar upp till Mälardalen.

Blomningstidpunkten för växterna som ingår i Försommarkollen dokumenterades även från för 150 år sedan och fram till början av 1900-talet av ett landsomfattande nätverk av observatörer, vilket gör att vi kan jämföra de uppgifter vi får in via Försommarkollen med hur det såg ut då. Med data från Försommarkollen under flera år i nutid, går det att analysera om det finns några klimatförändringseffekter på dessa växters blomning.

Även om många av oss upplever att årets blomning nog är lite sen, så har blomningen för alla arter nått betydligt längre norrut än tidigare vid den här tidpunkten. Hägg, liljekonvalj och syrén har redan hunnit blomma över i de trakter där den förr bara precis hade börjat blomma. Prästkrage och rönn började förr inte blomma förrän framåt 10 juni på några få platser i södra Sverige, men i år har de börjat blomma betydligt längre norrut redan vid nationaldagen.

– När vi jämför häggens blomning nu med vad vi såg i Vårkollen vid Valborgshelgen, så har den alltså på de här veckorna i stort sett hunnit blomma av sig i hela landet, medan syrénen ligger lite efter, säger Ola Langvall från SLU, som är samordnare för Svenska fenologinätverket. “Skomakarens semester” pågår alltså för fullt i större delen av landet, avslutar Ola.

Försommarkollen är en del av Naturens kalender, en större miljöövervakning där frivilliga medborgarforskare över hela landet bidrar till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och tidpunkten när olika arter blommar, skjuter skott eller fäller sina löv är grundläggande egenskaper i naturen, är det många som påverkas när naturens kalender ändras. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på sådana som är direkt beroende av samspelet i och med naturen, och därmed behöver vi kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras som en effekt av klimatförändringar.

•

Extern skribent: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) | 2023-06-07