Luthagsnytt har talat med ett antal näringsidkare i stadsdelens mer centrala delar (läs Sysslomansgatan/Skolgatan), och uppfattat en illavarsalande frustration.
En av dessa är klädbutiken Tiffanys, som efter snart 43 år nu tar ned skylten för gott.

– Vi gör det av rena åldersskäl, säger Bengt Frelin som är en av butikens ägare. 
Han hymlar inte med att det har blivit allt svårare att driva butiken i den allt mer hårdnande konkurensen från de stora galleriorna och näthandeln.

Enligt vad Luthagsnytt erfar tvingas näringsidkarna allt oftare att stångas med oförstående och inte sällan okunniga fastighetsägare. Därom vittnar ett flertal företagare som vi har varit i kontakt med.
– Jag törs nästan inte tänka på hur den här delen av Luthagen kommer att se ut om fem år, säger Bengt Frelin på Tiffanys. Man har breddat trottoarer och skapat något av en paradgata … Jag befarar att det kommer att vara en tjusig gata utan folkliv, om man inte mer går företagarnas behov till mötes.
Bengt säger det inte rent ut, men jag anar hos honom det jag förstått efter att ha talat med så många andra; att företagsklimatet är snudd på osunt för näringar som bidrar till att skapa rörelse (läs folkliv).
Café Tar har länge uttryckt en önskan om att få ett utskänkningstillstånd, men nobbats av fastighetsägaren som är orolig över att detta skulle medföra mer oväsen för de boende. 

Enligt uppgifter till Luthagsnytt har ett par ansökningar om restaurangetableringar utmed Sysslomansgatan avslagits av såväl Smålands som Upplands nationer. Anledningen till avslagen är oss inte bekanta i skrivande stund.
Jag frågar mig: Hur länge orkar man driva ett företag om man inte kan göra det i samarbete med fastighetsägaren … Utan tvärtom,direkt eller indirekt, motarbetas av denne? Jag fruktar verkligen att Bengts dystra framtidvision för de mer centrala delarna är oundviklig om man inte vågar tänka om, tänka nytt och tänka rätt – på alla fronter.

Bristen på parkeringsmöjligheter är en annan tung stötesten för företagarna i Luthagens centrumdelar, till vilka Sysslomansgatan och Skolgatan definitvt hör. De flesta av oss som bor i Luthagen kan utan problem gå eller cykla till allt. Men som företagare är man beroende av en betydligt större kundkrets än ”bara” luthagsborna. Och man må vara aldrig så mycket Mullevän (jag är själv en), faktum är att vi alltjämt lever i ett samhälle där vi är oerhört beroende av bilen. Att inte sörja för parkeringsplatser när man bygger nytt är direkt verklighetsfrånvänt och närapå ett säkert sätt att ta död på handlarna i en stadsdel som vår. Vill vi ha en levande stadsdel eller en sovstad?

Bengt Frelin på Boutique Tiffanys är märkbart tagen när jag talar med honom över telefon.
– Det här är mer känslosamt än någon kan ana, säger han. Det har kommit in så många kunder som är ledsna över att vi ska stänga. Kunder som uppskattat att i lugn och ro kunna genomföra sina köp, utan den stress som så ofta är fallet i t.ex. de stora galleriorna.
Efter en stunds tystnad låter han mig förstå att det kommer in en kund i butiken och att han måste avbryta samtalet.

Jag vill slutligen klargöra att Bengt Frelin enbart står för de uppgifter i artikeln där så tydligt anges.
Vi på Luthagsnytt vill gärna ta del av din syn på näringslivets tillvaro i Luthagens centrala/äldre delar. Skriv direkt i kommentarsfältet här intill eller maila oss på redaktion@luthagsnytt.se.

[Författare: Peder Strandh]