Ursprungligen publicerad i UMLN:s sommarnummer (#2) 2026.

Uppsala är så mycket – alltifrån sin historia och domkyrka till dess universitets forskning för framtidens rön. Däremellan rinner Fyrisån med sina biflöden i bäckar, där står skogsdungar och klipphällar omgivna av ängar och jordbruksmarker. Allt detta är utan tvekan Uppsala, men allra viktigast är du och vi andra som tillsammans ger staden dess vibrerande själ. Nedan följer ett antal möten och iakttagelser vi har gjort under våren och försommaren. Samtliga en del av den väv vi kallar Uppsala.

När Uppsalaborna skulle fira nationaldagen i början på sommaren valde många att söka sig till kommunens evenemang på Parksnäckans scen i Stadsträdgården. Högtidliga tal varvades med musikunderhållning, flaggutdelning och givetvis en rungande Du gamla du fria, ledd av a cappella-gruppen Riltons vänner.

Efter en påbjuden men behärskad flaggviftning – ja vi svenskar kommer nog aldrig förmå oss att uppbåda den passion som norrmän, britter och amerikaner har när de håller i sina flaggor. Men det spelar ingen roll, det är den svenska vägen och den är helt okej!

Några som gladde mycket åt nationaldagsfirandet var Primawan, Raka och Rannissa (bilden nedan) som ursprungligen kommer från Indonesien. Mamma Rannissa har en tjänst på BMC och pappa Primawan är datorprogrammerare. Sonen Rama går i skolan som alla andra jämnåriga.

Fotbolls-VM på Arenatorget

Från Uppsala Danspaviljong ljuder det nästan alltid av allsköns musikstilar samtidigt som det dansas på det skönt sviktande golvet. Den öppna byggnaden är gjord för att bjuda in till rörelse och gemenskap där den ligger vid Arenatorget utanför Studenternas IP. Bara ett tjugotal meter därifrån står Kristoffer i Sherlocks foodtruck och serverar delikatesser från de brittiska öarna. Han berättar att han och kollegorna i de andra matstånden kommer att få flytta sig en smula när kommunens storbildsskärm för Fotbolls-VM kommer till Arenatorget.

 

Chiva och hans Nationaldagscruising

På Hamnplan står ett antal läckra amerikanare (bilar) uppställda samtidigt som folk går runt och tittar uppskattande på åkdonen. Kromad lack och schyssta stjärtfenor får en att mysa lite extra! Gänget som ställt upp bilarna denna nationaldag kallar sin träff för ”Nationaldagscruisingen” och består totalt av ett hundratal medlemmar. Idag är det en något decimerad styrka som anslutit men stämningen är det inget fel på.

– Vi bor alla i och runt Uppsala, berättar en av männen. Att komma ut så här på nationaldagen har blivit en tradition som vi verkligen uppskattar.

Den vita labradorhannen Chiva (bilden öven) är social som få. Det svarta band som går över hans nos är inte någon sorts munkorg utan snarare ett kompliment till kopplet.

– Han var egentligen tänkta att bli en assistanshund, berättar matte. Men han var alltför social så de fick tänka om och nu är han en del av vår familj.

– Ja, han älskar dessutom att åka amerikanare, så det är perfekt, tillägger husse stolt!

 

Mångfald är rikedom

Vi som är Uppsala och Sverige har alltid varit en smältdegel. Det ligger i vårt lands och vår stads själ att nytt blod och nya tankar och idéer ska slå rot och spira här.

Kulturernas karneval hölls förr i Engelska parken men har nu flyttat in till down town Uppsala, närmare bestämt till Forumtorget. Från den stationära scenen ljuder musik från världens alla hörn, och det dansas och sjungs så att torget nästan gungar.

 

Två män iförda traditionella kläder från Guinea ler stort när jag berömmer deras ”djembetrummor”. De förklarar att det räcker att säga ”djembe”, därför ordet betyder trumma. Detta slagverk kommer ursprungligen från trakten runt Mali och Guinea i Västafrika och består av en trumkropp som är huggen ur ett trästycke. Trumskinnet kommer traditionellt från get och fästs med metallringar och rep. Så, nu har vi lärt oss detta om djembe.

 

På Stora torget möter jag ett gäng från Christ Embassy Uppsala (bilden ovan), en kristen rörelse med rötter i Nigeria och Pingströrelsen. De är ute och delar ut broschyrer för sin församling som huserar i Gottsunda.

Alla dessa möten på bara ett par kilometes promenad i centrala Uppsala. Tillsammans utgör vi den väv som är Uppsala. Med våra olikheter kompletterar vi varandra och gör vårt samhälle än rikare och mer motståndskraftigt mot inskränkt utvecklingsfientlighet. Vi är Uppsala – en självklar del av världen.

(Fler bilder följer nedan)

Text och foto: Peder Strandh / UMLN nr 2, 2026

____________

 

 

 

 

 

 

 

____________

UMLN
Uppsalas äldsta gratismagasin
(Sedan 2005)